30 år senare har Viggo accepterat hamburgaren. | folk o folk

30 år senare har Viggo accepterat hamburgaren.

Den 28 maj är det hamburgarens dag och folk o folks chefredaktör Viggo Cavling minns sin första hamburgare.

Viggo Cavling

Jag kommer ihåg min första hamburgare väl. Jag gick i mellanstadiet i Oxie och vi tog 43:ans buss in till stan. Vi gick till det nyöppnade hamburgerstället på Gustav Adolfs torg i Malmö. Nu minns jag inte om det var Clock, Burger King eller Mc Donalds, men jag minns tydligt smaken första gången jag fick in burgaren i munnen. Bostongurka, kött, bröd och ketchup... Jag minns att jag tyckte blandningen var direkt vidrig. Det söta och det sura tillsammans med det grova köttet och det fluffiga brödet var bara för mycket. Det var liksom alldeles för många olika disparata smaker för min då väldigt outvecklade gom. Men trots en svag start fortsatte jag att äta hamburgare på Gustav Adolfs torg i Malmö eftersom jag insåg att detta var normen. Jag lärde mig inte att tycka om hamburgare, jag tvingade mig att gilla denna maträtt eftersom jag förstod att den sociala koden krävde att barn skulle älska denna rätt. Jag har lika svårt för nymodigheterna sushi och pizza. Hemma i vårt radhus smakade all mat snällt. De nya rätterna utmanade mina smaklökar.

Idag, drygt 30 år senare, har jag förstås accepterat hamburgaren, men jag har fortfarande ett kluvet förhållande till maträtten. När jag recenserar krogar i SvD Perfect Guide skriver jag ofta i faktarutan om det finns hamburgare på menyn eller inte. Finns rätten på menyn så ger det mycket information om krogen. Jag vågar påstå att krögare med riktigt höga ambitioner aldrig skulle sätta burgare på menyn. Hamburgare är i nio fall av tio samma sak som att följa minsta motståndets lag. Samtidigt måste jag erkänna att finns det ögonblick när jag skulle kunna dö för en hamburgare. Jag uppskattar verkligen en rätt som man kan äta på någon minut. Som ger en intensiv mättnadskick i magen och liksom knockar bort en hungerkänsla.

De senaste åren har hamburgaren gått från att bara vara skräpmat till att också bli en finrätt. Många krogar utmanar mina fördomar om minsta motståndets lag. Jag tycker dock att en hamburgare som kostar mer än 200 kronor ytterst sällan är värd sitt pris. Hamburgaren är från början en restprodukt när finare maträtter skulle framställas. Att lägga in för exklusiva råvaror mellan brödet och det malda köttet är enligt mig slöseri eftersom smakerna inte kommer fram i den allmänna röran. Länge tyckte jag att öl var den perfekta drycken till hamburgare, men numera tycker jag att rött vin, gärna från USA, funkar minst lika bra. Här är tre röda viner som verkligen kan balansera en god hamburgare.

/ Chefredaktör Viggo Cavling

Tre viner till hamburgare:

Boom Boom! Syrah
Art.Nr: 6714 — 139,00 kr
Rött vin

Boom Boom! Syrah

Systembolagsnummer: 6714

Doften är nyansrik och fruktig med inslag av björnbär, fat, stendamm,viol, blåbär, lagerblad, vanilj, lufttorkat kött och lakrits. Smaken är fruktig med mogna tanniner och vinet har en bra balans och smakintensitet.

Ravenswood Vintner's Blend Zinfandel
Art.Nr: 26001 — 109,00 kr
Rött vin

Ravenswood Vintner's Blend Zinfandel

Systembolagsnummer: 26001

Vinet bjuder på en generös och fruktig doft av mogna körsbär, hallon och blåbär tillsammans med fatiga och kryddiga toner av sötlakrits, mynta och vanilj. Välbalanserad och fyllig smak av mogen frukt och örter. Mjuka tanniner och sammetslen, relativt lång eftersmak med inslag av söta frukter, mörk choklad och kryddor.

Pasqua Sanzeno Cabernet Merlot, 3000ml, box
Art.Nr: 7530 — 225,00 kr
Rött vin

Pasqua Sanzeno Cabernet Merlot, 3000ml, box

Systembolagsnummer: 7530

Doften är medelstor och ren med inslag av mörka bär, körsbär, björnbär och viss örtighet. Vinet har bra frukt och trevlig eftersmak med inslag av mörka bär och lakrits.

Kategori

Relaterat Innehåll