Vinterbadaren som älskar ett dopp i kylan.

Nyfiken på hur vinterbadare faktiskt lyckas hålla sig i vattnet? Vi träffade en hängiven vinterbadare och fick veta mer om hur man gör för att flyktinstinkten inte ska kicka in direkt.

Vinterbad

Under pandemin fullkomligt exploderade sociala medier av bilder på nyblivna vinterbadsentusiaster. Andra förfasades över alla dem som villigt utsatte sig för isvaksdopp. folk o folk tog ett snack med Katy Kimbell som sedan många år badar flera gånger i veckan, året om.

– Jag tycker att vinterbad är världens bästa sätt att både lugna och skärpa sinnet på, säger Katy Kimbell, som sedan många år är hängiven vinterbadare.

– Men det gäller att andas på ett bra sätt. Då är det ett effektivt sätt att sätta sig i ett meditativt tillstånd.

Det första som händer när vi kommer i det kalla vattnet är att vi får en så kallad ”fight and flight-respons”. Då aktiveras stresshormoner i kroppen såsom adrenalin och kortisol, vilka uppmanar oss att ”stanna och slåss” eller fly.

– Om du inte är van vid att vinterbada kan det ta någon minut att få ned andningen. Men när du får kontroll över den sjunker också hjärtfrekvensen och du hamnar då i ett meditativt tillstånd.

Vinterbada i is

Efter en minut ökar metabolismen – ämnesomsättningen – dramatiskt (med 350 procent*). Kylan gör även att kroppens köldschockproteiner aktiveras vilka kan bidra till en nervskyddande effekt. Efter ytterligare en stund drar även dopaminet i gång, vilket är ett av kroppens lyckohormoner.

– För att få alla de här positiva effekterna bör du alltså vara i vattnet en liten stund. Hur länge beror på hur kallt det är i vattnet. Om det är en fyra fem grader ligger jag i cirka fem minuter. Du ska absolut inte pressa dig, ett dopp är också superbra. Men det krävs djupandning för att det ska gå att vara i en stund.

Använder yogaandning i vattnet

Katy har inte gått några särskilda kurser eller utbildningar för att lära sig andas rätt när hon vinterbadar. Tekniken kommer från yogan.

– Jag har praktiserat något som heter pranayama i många år som är yogisk andningsteknik. Yoga utgår ifrån andetagen och därefter lägger man på fysiska övningar – det gäller att förstå och känna sitt andetag. Jag tar alltså med mig den tekniken ned i vattnet.

Yogaandning handlar om långa, djupa andetag i ett lugnt tempo. Den vinterbadstekniken skiljer sig alltså en hel del ifrån den världsberömda och spektakulära holländaren Wim Hofs, även kallad The Iceman, som bland annat har gjort sig känd för att ha satt världsrekord i att simma under is. Hans metod är kontroversiell och har kritiserats av både läkare och vetenskapsmän.

– Han praktiserar en ganska forcerad andningsteknik. Jag är personligen inte så förtjust i den, men den passar för dem som tycker att min teknik är för smärtsam. Drar man i gång hans andning, sätter det också i gång mer värme i kroppen som gör att man uthärdar längre.

Wim Hofs-metod går ut på att andas in mer luft än vad man andas ut. Det gör att cellerna laddas med syre vilket i sin tur blir till energi som man använder för att ta kontroll över kroppen, till exempel för att slappna av vid bad i kallt vatten.

– Det handlar om vad du har för smärttrösklar. Det gör ju lite ont och det är otroligt olika hur du hanterar det.

Vinterbad snö

Rusch i kroppen efteråt

Katy började själv att vinterbada för ungefär åtta år sedan. Hon bor nära vattnet och ville utnyttja det.

– Det satte i gång med att jag tog ett morgondopp nästan varje dag. Sedan blev det en utmaning att se hur länge på hösten som jag pallade, vilket ledde till att jag aldrig slutade bada. Nu känns det nästan som ett beroende. När man kommer upp ur vattnet och blodet börjar rusa tillbaka ut i armarna och benen får man världens rusch.

När vi kyler ned oss på det här sättet söker sig nämligen blodet till de vitala delarna för att skydda bålen, hjärtat och hjärnan.

– Ha därför alltid neoprensockar på fötterna. Om jag är ute och simmar tar jag även på mig handskar. Annars blir jag så fruktansvärt kall.

Mer sällan förkyld

Katy avråder bestämt för att ligga i för länge. Om kroppen kyls av så att kroppstemperaturen hamnar på under 35 grader kan vi drabbas av hypotermi, vilket är ett allvarligt tillstånd av nedkylning. Men innan det händer märks det ofta genom att kroppen kan börja saka okontrollerat.

– Då är det bara att hålla i gång och hoppa på stället, gå raskt eller springa, så får du upp värmen igen.

– Bada inte heller om du känner dig det minsta lilla sjuk. Och har du något hjärtproblem eller andra hälsoproblem bör du prata med din läkare.

Blir vi friskare av att vinterbada?

– Det finns inte så mycket forskning på just kallbadandets effekter – om du pratar med läkare är de ganska undflyende och säger att de inte går att bevisa vetenskapligt. Själv tycker jag nog att jag inte blir lika ofta förkyld. Jag mår allmänt bättre, är mer stresstålig samt är inte lika frusen.

Man har dock mätt att det sker det ovan nämna hormonpåslaget när man kommer i det kalla vattnet och det är fastställt vetenskapligt vilka effekter detta har i kroppen.

Har du tips på något som är bra att ha till hands än neoprensockar och -handskar?

– Jag har alltid ett sittunderlag som jag kan stå på när jag byter om, och kläder som är lätta att hoppa i efteråt. Ett par sköna långkalsonger, varma sockor och skor som är enkla att ta på samt en stor dunkappa som jag kan krypa in i snabbt.

* Källa: Kallbad.nu

Text: Åsa Larsson