Nere i den djupa amerikanska södern, i den vackra dalgången mellan de gröna kullarna, ligger staden som knappast funnits på kartan om det inte varit för en liten man med stor hatt och stora drömmar. Lynchburg, Moore County, Tennessee. Smalltown USA, mitt emellan Nashville och Chattanooga, inte långt från delstatsgränsen mot Alabama, är helig mark för whiskeyälskarna. Här ligger The Jack Daniel’s Distillery, och det är här i Lynchburg man får den nästan totala Jack Daniel’s-upplevelsen. Men bara nästan.
”If it ain’t broke, don’t fix it”, resonerar man i sydstaterna, och detta laid back-mantra gäller i allra högsta grad Jack Daniel’s: Droppe för droppe görs den på exakt samma sätt som när Jasper Newton ”Jack” Daniel började tillverka sin Tennessee Sour Mash (som denna typ av whiskey kallas) i Lynchburg 1875. Här berättar man stolt att det järnfria vattnet från källan i Hollow är det perfekta, hur destillatet filtreras igenom träkol av sockerlönn och om lagringen på de kolade viteksfaten.
”Can I have a drink, please?” No way. Det är förbjudet.
Moore County är ett så kallat dry county, vilket i det här fallet nästan är en skrattretande paradox: Här producerar man världens kanske mest klassiska whiskey, men man får inte dricka den på plats. Sådan är lagen här. I Moore County är det fortfarande förbudstid. Nykterhetsrörelsen såg en nation i förfall och lyckades övertyga politikerna om alkoholens faror.
Den 16 januari 1920 började förbudstiden i USA, när det 18:e tillägget i författningen förbjöd tillverkning, import, export, transport och försäljning av alkohol. Men Tennessee förbjöd alkohol redan 1910, vilket tvingade Jack Daniel’s-destilleriet att flytta verksamheten till St. Louis, Missouri och Birmingham, Alabama. Några år tidigare hade Jack Daniels systerson Len Motlow tagit över företaget när morbrodern blev allt sjukare i kallbrand. Jack Daniel dog 1911, 65 år gammal, och är begravd på kyrkogården i Lynchburg.
Den amerikanska maffian bildas.
Tennessee låg alltså före de andra staterna i USA när det gällde det fanatiska nykterhetsivrandet och det förbud som först kallades ”Det ädla experimentet” – mensom i själva verket blev en mörk period i USA:s historia. Amerikanerna ville nämligen fortsätta dricka trots förbudet.
Konsekvensen blev att en hop gangstrar med italienskklingande efternamn skapade stora brottsimperier när de försåg alla törstiga med smuggelsprit och öppnade lönnkrogar över hela USA. Den organiserade brottsligheten, som tidigare bara varit en relativt marginell företeelse och något myndigheterna kunnat hantera, blev nu en maktfaktor. En stat i staten. Förbudstiden skapade den amerikanska maffian, där söner till fattiga sicilianska invandrare gjorde sig förmögenheter på olaglig sprit. Lucky Luciano och Al Capone, för att bara nämna ett par av maffialedarna, organiserade smuggling, mördade konkurrenter och mutade poliser och åklagare medan deras egna kassavalv fylldes. Al Capone tros ha tjänat motsvarande tolv miljarder kronor i dagens penningvärde.
På Jack Daniel’s Distillery fick Len Motlow känna på vad Al Capone var kapabel till flera år innan alkoholförbudet infördes i hela USA. Len sålde ett helt lager fat med Jack Daniel’s till en affärsman i St. Louis, men när han skulle hämta dem var faten tomma. Al Capone gnuggade händerna. Han hade fått ett tips om lagret och skickade dit ett gäng underhuggare som stal whiskeyn. ”Scarface”, som Capone kallades, älskade nämligen Tennessee Whiskey. Så mycket att han under förbudstiden köpte ett hus i Knoxville, Tennessee där han gjorde affärer med bossarna för alla olagliga destillerier.
Whiskeydestilleri i en torrlagd stad.
Förbudstiden upphörde den 5 december 1933 med det 21:a tillägget i författningen. Men The Cullen-Harrison Act, som tillägget kallades, hävde inte alkoholförbudet i Moore County, där Lynchburg ligger. Tennessee förbjöd ju alkohol redan 1910, och i 21:a tillägget specificeras att förbudet inte kunde hävas i strid med lokala lagar.
Len Motlow, som under förbudstiden tjänade stora pengar på handel med åsnor, blev delstatssenator i Tennessee, och hans hjärtefråga var naturligtvis alkoholen. 1938 upphävdes förbudet i Tennessee, och Jack Daniel’s började producera whiskey igen. I dag säljs nära 100 miljoner liter Jack Daniel’s varje år, vilket gör den till världens populäraste whiskey.
Men Moore County valde att behålla förbudet mot att både sälja och konsumera alkohol, och den lilla delen av Tennessee är fortfarande ett ”dry county”. För att upphäva förbudet krävs en petition med minst 1000 namnunderskrifter, men här är det ingen som ens kommit på tanken att gå runt och samla in namn. Det motsägelsefulla med ett whiskeydestilleri i en torrlagd stad har bidragit till berömmelse för både Lynchburg och Jack Daniel’s. En win-win-situation. De enda som får dricka Jack Daniel’s här är destilleriets egna provsmakare, men de spottar ut … ja, nästan allt. Ingen regel utan undantag, förstås.
1995 blev det tillåtet för Jack Daniel’s att sälja en speciell minnesflaska till varje besökare på destilleriet, men en liten skylt intill kassan upplyser om att ”det är ett brott att öppna flaskan i Moore County”.
Jack Daniel's Old No. 7, 700ml
Jack Daniel's baseras på mer än hälften majs, resten på korn och rågmalt. När destillatet är klart får det sakta droppa igenom en tjock bädd av finmalen kol på lönnved vilket gör spriten helt ren. Därefter lagras den 4-6 år på hårt rostade fat av Tennessee white-oak.
Avnjutes rakt upp och ned som den är, "on the rocks" eller som ingrediens i cocktails.
Jack Daniel's Gentleman Jack
Jack Daniel´s Gentleman Jack är en elegant och välbalanserad whiskey med en doft som är mild och på samma gång intensiv, fylld med toner av bränt socker och en lätt rostad karaktär. Smaken är fantastiskt mjuk, nästan ”varm”, och har ett aromatiskt inslag av nötter och honung. Eftersmaken är lång och mycket mjuk. Jämfört med sitt ursprung är denna whiskey lite mer elegant – en sann gentleman.