Glasblåsare för en dag.

Många drömmer om att få testa det uråldriga hantverket att blåsa glas. folk o folks utsända träffade Martin Ehrensvärd, som nyligen har tagit över Stockholms Glasbruk på Skansen, och fick samtidigt möjlighet att bocka av en sak på ”bucket-listan”.

Stockholms Glasbruk startade 1933 och har fram tills i somras drivits av samma familj i generationer. Då tog Martin Ehrensvärd över. Martin är uppvuxen i Täby, men flyttade som 15-åring med sin familj till USA och högteknologins centrum Silicon Valley. 

Det var i Silicon Valley, på Paolo Alto High Schools konstprogram, som Martin kom i kontakt med glasblåsning för första gången. Han blev helt biten och tillbringade varje ledig stund i skolans glashytta. Direkt efter examen begav han sig ut i världen för att få erfarenhet och lära sig mer. Han praktiserade på glasbruk i Danmark, Italien, Estland och Indien samt på massor av ställen i USA och i Sverige för att lära sig olika tekniker från några av de bästa hyttorna i världen.

– Jag såg mina praktikplatser lite som i stället för en collegeutbildning, säger Martin när vi besöker honom i glashyttan på Skansen i Stockholm.

Gammalt glasbruk och nya tekniker

Den sista maj 2020 fick han och flickvännen Aleksandra, som också är glaskonstnär, höra att Stockholms Glasbruk var till salu. 2016 praktiserade Martin här och han kände därför väl till både stället och ägaren, så alltsammans gick fort. 

Redan en månad senare, den 1 juli, stod han som ägare och hade samtidigt räddat den pittoreska miljön från att omvandlas till glassbar. Glasbruket är Stockholms enda och ligger på Skansen. Nu vill han ta sina erfarenheter från uppväxten i Paolo Alto till svenska kulturhistoriens högborg.

Men vad händer när man applicerar high tech-kulturen från Silicon Valley på design som responderar till det svenska kulturarvet såsom det är manifesterat på Skansen?

– Vi kommer att utveckla verksamheten på alla fronter och skapa en hytta vars glaskonst och föremål kommer att synas i kvalitetsbutiker och -gallerior såväl i som utanför Sverige. 

Martin driver glasbruket tillsammans med Aleksandra. Hon kommer från Estland och har praktiserat på glasstudios i Europa och USA samt många år varit verksam som glaskonstnär i sitt hemland innan hon flyttade hit. Sedan de tog över har de infört nya tekniker och fler färger i tillverkningen. Det finns planer på att bygga en större ugn där de kan skapa större objekt. De har också en idé om att ta vara på den överskottsvärme som kommer från ugnarna. 

– Innan gick den rakt ut, men vi vill gå på Gretas linje och kommer att bygga till så att värmen återanvänds både i butiken, nere i slipverkstan och i närliggande restauranger, säger han och skrattar.

Glashantverk från Sverige är trendigt

Ett vanligt år besöks glashyttan på Skansen av 250 000 personer. Det är både svenskar och turister från resten av världen som hittar hit.

– Svenskt glas är superhett, säger han stolt.

Hyttan är öppen varje dag, och det finns möjlighet att prova på att blåsa glas för den som är nyfiken. För några hundralappar och uppåt får du ett alldeles eget skapat glas med dig hem eller en snygg skål, vas eller något annat vackert föremål. Det är också möjligt för grupper eller företag att hyra hyttan för en eftermiddag tillsammans. 

– Vi bjuder på ett glas bubbel och snacks, har en liten show och alla får testa att göra något eget eller så gör gruppen en skulptur tillsammans. Vid jul kan till exempel alla blåsa var sin julkula som man sedan hänger i ett träd på kontoret.

Lika varmt som en vulkan

Det finns ett visst mått av spänning i att blåsa glas. Och den handlar om den enorma hettan i ugnarna och den glödande glasklumpen som vi jobbar med. 

– I ugnen är det elva hundra grader – lika varmt som i en vulkan, säger Martin samtidigt som han värmer upp ett av rören som vi ska blåsa i, eller pipa, som det kallas på glasblåsarspråk.

Pipans ena ände doppas sedan i flytande glasmassa som sätter sig fast tack vara att röret har värmts upp innan. Det är denna glödheta, sega massa som nu ska förvandlas till ett alldeles eget, unikt cocktailglas. 

Det är dags att blåsa, vilket går trögt i början. Men efter några hårda puffar funkar det bättre och glasklumpen fylls med luft. Sedan ska det blivande glaset formas. 

Det gör man sittande på en bänk med pipan på en ställning så att ena handen kan hålla den i rotation. I den andra håller man något som ser ut som en jätteskopa, vilken gör att klumpens kanter formas till ett glas.

– Fortsätt att rotera hela tiden, säger Martin och simultanförmågan sätts på prov. 

Snurra med ena handen, forma glaset med den andra … Det börjar faktiskt se ut som kanterna på ett riktigt glas. 

Avkopplande och stressigt samtidigt

Martin står bredvid och är beredd att rätta till när man håller fel, påminner om att inte glömma att snurra pipan och ser till att träskopan doppas i vatten emellanåt så att den inte börjar brinna av hettan ifrån glaset. Då och då flammar en låga upp. 

Det känns mäktigt och fascinerande att se hur det växer fram ett glas ur den glödande massan längst ut på pipan – att få testa detta urgamla hantverk. Enligt Wikipedia uppfanns tekniken att blåsa glas ungefär år 50 före Kristus. 

Några gånger avstannar vi snurrandet för att värma upp föremålet igen, puffa in lite mer luft och sedan fortsätta forma sidorna, göra glaset större och platta till botten så att det ska kunna stå stadigt. 

Värmen, elden och att hålla pipan igång är både stressande och avslappnande samtidigt. Det känns som den ultimata mindfulnessövning – det är här och nu som gäller och fullt fokus på en liten magmaliknande massa på ett stålrör.

– Vi vill bjuda in folk till den här världen, och låta dem utföra så mycket som möjligt själva. Få dem att känna både lugnet av att titta in i elden och göra den upprepande rörelsen att snurra glaset, och den stress de känner av att hålla något så extremt varmt framför sig.

När allt är över får vi ge oss till tåls innan vi kan presentera underverken/de egentillverkade glasen, för omvärlden. Om glas svalnar för snabbt spricker det. Så föremålen får stå kvar på Skansen över natten för att kallna. I en 500 grader varm ugn!

FAKTARUTA

Stockholms Glasbruk

Ägare: Martin Ehrensvärd, 24 år.

Var: Skansen i Stockholm

Coronasäkrat: Piporna tvättas i sprit mellan varje användare och man delar inte pipor. I övrigt håller man avstånd och tvättar händerna extra ofta.

Kort historia: Glasbruket startade 1933 i en lokal på Södermalm. Tre år senare, 1936, flyttade de in i det lilla huset på Skansen. 

Öppettider: Varje dag, se hemsidan Stockholms Glasbruk