Hôtel Eggers i Göteborg – en modern pärla med sekelskifteslyx.

Hôtel Eggers i Göteborg är en äkta klassiker. Det öppnades 1859 och omvandlades runt sekelskiftet 1900 till ett lyxhotell av internationell standard. Sedan starten har 160-åringen haft besök av kungligheter, konstnärer, musiker och andra celebra gäster. Här har förekommit film- och TV-inspelningar, passerat spioner och skett förhandlingar mellan nazister och de allierade. Och det var här som Håkan Hellström spelade in musikvideon till ”Känn ingen sorg för mig Göteborg”. folk o folk var där på besök.

När du anländer med tåg till Göteborg och går ut genom Centralstationens huvudentré är Hôtel Eggers det första du ser. Dess vackra vita fasad är en sann prydnad för knutpunkten Drottningtorget.

Hotellet startade redan 1859 som Jernvägshotellet av traktörskan W Schmidt. Avsikten var att erbjuda boende för dem som kom resande till Göteborg med tåg. Bara några år tidigare hade invigningen av Västra stambanan, en av Sveriges första järnvägssträckor, ägt rum och 1858 hade invigningen av Göteborgs Centralstation gått av stapeln.  

Ett hotell med genuina historier

I dag möts Hôtel Eggers besökare av ett pampigt, ombonat hotell där dess gamla historia är uppenbar utan att det vare sig känns påträngande eller gammalt och dammigt. Stuckatur i taket, magnifika medaljongtapeter i rött och guld, marmorgolv, äkta mattor och utsmyckade pelare i foajén. I receptionen hänger porträtt av Emil Eggers och sonen Axel, som byggde grunderna till det Eggers som finns i dag. Utmed ena väggen står en skyltdocka i sekelskifteskläder och mitt i finns en lustigt designad soffa för fyra, där alla sitter vända åt var sitt håll. 

– Vi ligger rätt i tiden. På senare år har vi skapat en miljö som passar 30-plussarna, utan att 80-åringarna har skuffats undan. Här kan vara fullt med folk på after work på torsdagar och fredagar, samtidigt som vi har ett lugn som gör att även äldre trivs. Många känner att vi är genuina. Det är inget skapat koncept med storytelling, utan våra berättelser handlar om riktiga personer som har existerat – och det tror jag att väldigt många gillar, säger Jessica Vialetton, hotelldirektör.

Kungligheter, nazister och Håkan Hellström

Hôtel Eggers är ett hotell med många historier. Vid sekelskiftet var det ett lyxhotell av internationell standard och här har en lång rad celebriteter, kungligheter och andra kända personer bott. Under andra världskriget satt tyska nazister och de allierade på neutral mark i matsalen och förhandlade om krigsfångar och i rum 125 och 126 brukade Prins Bertil och Lillian Craig bo då de var på besök i Göteborg.

– Det skulle inte synas utåt att de bodde ihop, och här fanns det en angränsande dörr mellan rummen, förklarar Jessica.

I rum 133 har Göteborgs egen superstjärna Håkan Hellström spelat in musikvideon till sin hit ”Känn ingen sorg för mig Göteborg”.

– Det är ju lite coolt, säger hon och fortsätter berätta med ett leende: 

– Man kan tro att han valde Eggers för att det är så fint, för det tycker ju vi. Men det sägs att anledningen var för att han ansåg att det var Göteborgs sunkigaste hotellrum. 

Videon spelades in 2000, året innan Håkan Hellström röstades fram som Årets Göteborgare. Sedan dess har rummet bytt tapeter och heltäckningsmattan är borta. Men det är samma soffgrupp och sänggavel – om än renoverad – som syns i musikvideon.

– Det roliga är att när han var här, jag jobbade då, var rummet nästan lika fint som i dag. Jag tror att det mer handlade om att det var en tidsepok då det inte var så trendigt att se ut som vi gör. 

folk o folk tog sig en titt i rummet och här är – precis som hotellets övriga rum – slående vackert med en inbjudande atmosfär. 

– För de som är kulturintresserade kan det vara roligt att veta att 1886 bildades Konstnärsförbundet i rum 134. I gruppen ingick bland annat Anders Zorn, Bruno Liljefors, Carl Larsson och Nils Kreuger.

Emil och Axel Eggers och spöket Ebba 

Historien bakom dagens Hôtel Eggers började egentligen 1877, då L.E. Lindblad köpte det gamla Jernvägshotellet som han döpte om till Hotel Christiania. 1879 anställde han tyske Emil Eggers som nattportier, som gifte sig med dottern och 1883 köpte verksamheten av sin svärfar. 

– Emil hade en dröm om att utveckla detta till ett lyxhotell av kontinentalt snitt. I samband med förvandlingen förvärvade han även grannfastigheten, lät bygga till en våning och skapade det trevåningshus som vi har i dag.

Vid återinvigningen den 5 november 1894 hade hela huset fått elektriskt belysning, det fanns tolv rum med privata badrum och alla rum hade telefon – något som på den tiden annars nästan bara fanns på det Kungliga slottet och på posthuset.  

– Vi fick också en elektrifierad hiss, som då var väldigt modernt och här byggdes en av Göteborgs första uteverandor.

1910 tog sonen Axel Eggers över och drev hotellet fram till sin död 1942. Han efterträddes av sin änka Ebba som 1947 dog tragiskt i en flygkrasch och då gick hotellet ur de Eggerska ägorna. 

Har man lite tur kan man i dag stöta på Ebba i hennes gamla rum. Det sägs att hon hade kontrollbehov och dröjer sig kvar för att se att allt sköts som det ska. 

– Men hon visar sig inte så ofta, så hon är nog nöjd med vårt arbete, säger Jessica och tillägger med ett skratt:

– Ebba är ett jättesnällt spöke.

Återskapat till sin forna glans

1987 köpte Stockholmarna Jan och Gunilla Ramén, som också äger Hotel Terminus i Stockholm, verksamheten och genomförde omfattande renoveringar för att återskapa det gamla Eggers. Det är tack vare dem som huset i dag är k-märkt. 

– Många av taken var sänkta och i lobbyn fick man gå igenom sju lager tak för att hitta den gamla originalstuckaturen. De gamla blyinfattade fönsterna i trapphuset hade spikats för med plywoodskivor. Och i övre matsalen lyckades man i samma veva under lager av tapet ta fram de fantastiska gamla gyllenläderstapeter från sekelskiftet. (Gyllenläder är läder som fått mönster i relief och sedan förgyllts, reds anmärk.) 

Sedan 2015 är Lars-Olof Oskarsson och Anna Riis ägare. De har behållit det gamla och samtidigt fräschat upp och bytt ut en del.

– Jag skulle säga att här numera är en blandning av dekadens och klassiskt.

Restaurangen

På Emils och Axels tid var Eggers restaurang en utpräglad lyxkrog. I dag är det snarare en bistro med klass. 

– Vi serverar svensk-fransk mat. Man kan sitta i den lite tjusigare övre matsalen och inta en trerätters eller i en lite mer avslappnad miljö på verandan med utsikt över torget och spårvagnarna.

När folk o folk besöker hotellet är det värmerekord, så matsalen är inget alternativ. På verandan har de stora glasfönstren skjutits isär och temperaturen i den luftiga lokalen känns lagom svalkande och behaglig. 

Middagen inleds med en Eggersklassiker: räksmörgås med örtmajonnäs och hembakad brioche. Räkorna är precis så fasta och fina som man förväntar sig på västkusten och briochen är saftig med god smak utan att överrösta skaldjuren. Valet av huvudrätt föll på en perfekt tillagad kummel med sommarprimörer, sås på grillat smör, citron och ramslök. En superbt komponerad rätt av köksmästaren Pierre Elofsson.

– Jag älskar att jobba med grönsaker som huvudråvara och att låta dem tala i rätterna, säger han. 

För en före detta Göteborgare känns det som en ynnest att få uppleva Eggers från insidan. Att med långsamma steg skrida uppför den röda mattan i trappan till första våningen och mötas av ett mysigt och samtidigt spatiöst rum. De maffiga medaljongtapeterna och kristallkronan i taket – det känns som ett litet glädjeskutt i magen. 

Lite senare blir det en öl på balkongen i sommarnatten, med utsikt ut över Drottningtorget ackompanjerat av det välkända skramlet från spårvagnarna och sorlet från verandan nedanför. Detta är livskvalitet.