Folk o folk fick några ord med Blossas Chief Blender, Åsa Orsvärn, om åren som gått sedan den första årgångsglöggen – och det finns många historier att berätta.
I år är det 20 år sedan den första årgångsglöggen från Blossa lanserades. Detta firas såklart med extra uppvaktning av Blossas hemstad: Stockholm. Blossa 23 hedrar huvudstaden till både design och innehåll, och bakom årets smak står Blossas egen Chief Blender, Åsa Orsvärn.
Åsa har jobbat med Blossa sedan innan glöggen ens hette Blossa, när det bara stod ”Glögg” på flaskan och företaget som producerade den hette Vin & Sprit. Hon kom in på företaget som trainee 1998.
– Då skulle man bli trainee och sen skulle man bli chef inom en femårsperiod, berättar Åsa för folk o folk. Men jag insåg snabbt att jag var ganska urusel på att vara chef.
Då var hon nyligen utexaminerad civilingenjör i kemisk apparatteknik på KTH i Stockholm. Därifrån var hon bland annat med när Blossa 2,2 – lättglöggen – föddes och började sälja som smör i dagligvaruhandeln. Något år senare fick hon frågan om hon skulle kunna ”ta hand om” glöggen på företaget, och trots frågetecken kring vad det innebar svarade hon ja.
– Och på den vägen är det.
Vilka skulle du säga är de viktigaste egenskaperna i din roll som Chief Blender?
– En viktig egenskap är fantasi, och att man har rätt kunskap. Man får inte vara rädd för att testa, men det är bra att veta att om jag tar de här bären och stoppar dem i sprit så vet jag hur smaken blir. Jag kan känna mig trygg i den erfarenheten jag har.
En annan viktig egenskap är att inte titta på volymer. När man utvecklar får man bara titta på 1 liter i taget.
– Titta inte på nollorna. Det går inte att greppa när man tar alla siffror. Som när vi hade saffran i glöggen – det såg ut att bli dyrt. Men i den lilla litern blev det inte så dyrt, förklarar Åsa.
Idag är Blossas årgångsglögg en av årets stora snackisar, men den vore ingenting utan de klassiska rödvins- och starkvinsglöggarna menar Åsa Orsvärn.
Hon jämför det med en julgran: Standardglöggen är julkulorna – de vill du ha samma varje år. Sen har du en stjärna i toppen, och det är Blossas stjärnglöggar (Blossa Trestjärnig Guld, Silver och Brons). Under granen lägger du paket, och de ska ju variera från år till år – det är årgångsglöggen. Både förpackning och innehåll förändras i paketen, men resten av granen är densamma.
– Om exempelvis om en produktionsfabrik brinner ner, då kommer Systembolaget säga det är kris om vi inte kan leverera vinglögg och starkvinsglögg – men inte om vi inte kan leverera årgångsglöggen.
När vi ber henne beskriva sina 20 år med årgångsglöggen i tre ord blir svaret:
– Roligt, tillsammans och fel.
Fel?
– Det blir alltid fel, vi borde veta tillräcklig för att det inte ska bli fel, men något händer alltid och hittills är det alltid något nytt, berättar hon och skrattar.
Och hon överdriver inte. Hon berättar om telefonsamtalet hon fick när hon stod på en parkering nedanför skidbacken, och får frågan om hur många clementiner de måste skala för Blossa 09. ”Jag har skalat fem nu” – okej, men vi behöver flera ton. ”Okej, då skalar vi lite till”.
Eller när coatingen (platsfilmen på utsidan av flaskan) på en annan årgång bara faller av. Eller när lagret fick in all saffran till Blossa 10 – värt en förmögenhet.
Lösningen där blev att vända alla kartonger som saffranspåsarna låg i ut och in för att det inte skulle stå ”Saffran” på utsidan. Det var ett antal pallar med lådor.
Inför provkörningen av förra årets Blossa 22 New Orleans hade alla jordgubbar försvunnit mystiskt vilket ledde till smärre panik. Några dagar innan jul 2021 hittades gubbarna i ett fryslager i Årsta och fick i all hast transporteras till destilleriet i Sundsvall. Som hade julstängt… Jordgubbarna fick till sist levereras till en av chefernas privata tomt, där de kunde stå några dagar tack vare att det var frysgrader.
Anekdoterna kring de olika årgångsglöggarna duggar tätt. Åsa medger att hon blivit lite av en problemlösare genom åren eftersom det alltid händer någonting som man inte har trott kan hända.
Det började redan med den allra första årgångsglöggen, Blossa 03. Strax innan den ska lanseras får man nys om att Absolut ska lansera en hallonvodka samtidigt – och flaskorna ser likadana ut, med exakt samma färg. Då behövde man få ett godkännande från Absolut för att få lansera glöggen – vilket de tack och lov fick.
– Sen när vi gjorde Blossa 12 ringer hon som är ansvarig för inköp och säger med panik i rösten ”Vi har räknat fel! Yuzu kostar ju 10 gånger så mycket!” Nej, säger jag, vi har inte räknat fel, vi har ju räknat flera gånger. Då skickar hon sina papper – och vi HAR räknat fel!
Det visade sig dock att de hade gjort ett omräkningsfel mellan euro och svenska kronor. Då såg det ut som att yuzun kostade 10 gånger mer än den gjorde.
– Eller när produktion kommer och säger ”Det här går inte! Det sprutar ut! Det fastnar nypon överallt!”.
Ett annat exempel är när hon är på besök i Rajamäki i Finland där Blossa blandas och buteljeras, och dagen då Bloss 14 ska tappas på flaska är det plötsligt inga människor i fabriken. De har gått i strejk.
– Kunde de inte ha sagt det igår!? Då var det någon lagstiftning i Finland som skulle ändras, vilket ledde till att hela personalstyrkan strejkade.
Efter ett tag på eftermiddagen lyckades de i alla fall få ihop tillräckligt mycket människor för att sätta igång. På något sätt löser det sig alltid.
Att årgångsglöggen skulle bli så populär som den blivit hade Åsa och hennes kollegor aldrig kunnat ana. Idag produceras fem gånger så många flaskor som första året.
– Innan hade man gjort en årlig julsnaps under massor med år, och det var den produkten vi sneglade lite på, för där gjorde man nytt innehåll och ny flaska varje år. Den var ”lagom”.
Dock blev intresset för årgångsglöggen enormt och den gick snabbt om julsnapsen med råge.
Att komma på en destination och rätt smak varje år är ett teamwork. De är omkring fem personer som sätter sig ner tillsammans och börjar spåna, sen kommer de överens om 1-2 spår som Åsa får ta med sig till labbet och ta reda på om det går att göra en bra glögg av.
När brukar ni börja planera?
– Blossa 24 är redan klar, receptet är färdigt.
Hur ser de olika stadierna i processen ut?
– Första biten är inspirationsstadiet, när man bestämmer vad man ska göra och vad vi ska blanda. Sen beställer vi hem grejer och får hem råvaror. Inköparen i Finland och jag har samma diskussion varje år. Hon: ”Vad ska du ha?” Jag: ”Det här och det här, har du det?”. Hon: ”Men Åsa, det går inte att få tag i.” Jag: ”Jooo det går att på tag i.” Hon: ”Men..” Jag: ”JO!” Hon: ”Ok…”
Därefter får hon hem småprover, kanske blandar hon några extrakt eller lägger kryddor eller bär i sprit. Sen är det till att blanda och prova tills de hittat något bra. Detta påbörjas i maj månad och är oftast klart i augusti.
– Det blev inte klart i tid i år. Plötsligt blev det problem med en av komponenterna som vi har valt – det hade blivit en lite saftig prisökning. Men till sist fick vi strunta i det och acceptera det högre tillverkningspriset.
Det som händer i september är att det blandas extrakt och görs destillat, som sedan skickas över till Rajamäki i Finland och där blandas sedan den slutliga produkten.
– Så från september till november gör vi de ingående komponenterna till nästa års årgångsglögg.
Mycket av planeringen för jubileumsårgångsglöggen redan klart inför 2022 och redan då visste de att destinationen skulle vara Stockholm.
Men hallon och humle – varför just de smakerna?
– I Stockholm finns det en tradition av att göra öl, här finns många bryggerier och förr odlades humle på många ställen i staden. Det finns t.ex. skäl till att Humlegården heter just det. Stockholm var en av de skitigaste städerna som fanns, och vattnet här gick knappt att dricka. Vad gjorde man då? Jo, öl. Öl gick att dricka.
Hallonen är en symbol för hur människor som bodde utanför Stockholm brukade åka in till staden för att sälja sina bär och frukter, och i början av 1900-talet hade man även skapat en stor odling ute vid Frescati där man kunde testodla olika frukter och bär, däribland hallon på stora fält. Detta för att lära svenskarna att utnyttja frukter och bär i större grad än man gjorde.
– Hallon blev liksom en symbol för det här. Därför blev det just hallon och humle, säger Åsa.
Vad har varit tanken med årets design?
– Det blåa ska representera natthimmel, och sen är det en siluett av de karaktäristiska husen i Gamla stan. Förr fanns det en källare i Gamla stan där man hade en del av tillverkningen, så det blir lite koppling där också.
Åsa Orsvärn firade sin 60-årsdag tidigare i år, och på frågan om vad som händer när hon går i pension, om det inte är väldigt stora skor att fylla, svarar hon:
– Jag gör en liten del av arbetet, sen är det produktionen som gör en gigantisk del och utan deras engagemang och vilja att göra något bra så skulle det aldrig fungera. Jag är bara en liten del av det hela.
145,00 kr
Blossa 23 har Stockholm som sin destination och huvudsmakerna är hallon och humle. Som alltid möter årsglöggen upp med de klassiska glöggkryddorna kryddnejlika och kanel. Kan serveras både varm och kall med lite is.
Äntligen är årets glögg, Blossa 23, här! Och eftersom det är ett jubileumsår går man tillbaka till rötterna och årets destination är Stockholm - men smakerna kanske är desto mer överraskande.
Läs mer »
Åsa Orsvärn är Blossas egen Chief Blender och har gjort samtliga årgångsglöggarna bland annat. Här delar hon med sig av sina tips för den som vill göra hemgjord glögg i vinter.
Läs mer »
Som en del i Blossas 20-årsjubileum har man valt att återlansera en tidigare årgångsglögg – och det är ingen mindre än Chief Blenderns egen favorit, Blossa Vinteräpple från 2004.
Läs mer »
Traditionen med Blossa årgångsglögg startade 2003, och sedan 2011 reser Blossa varje år till en ny plats för att hämta inspiration till årets glögg.
Läs mer »
Vin
Sprit
