Ät smart! - Intervju med Kristina Andersson.

Kristina Andersson är utbildad näringsfysiolog och jobbar med informationsspridning, kommunikation och inspiration. Hon har nyligen kommit ut med boken ”Ät Smart!” där hon vill ha en positiv approach till att få oss äta sådant som vi mår bra av i stället för att skapa en mängd förbud och dåliga samveten.

– Jag valde att plugga näringsfysiologi för att jag tycker att det är så oerhört fascinerande. Att vi kan påverka vårt mående och vår hälsa till stor del beroende på hur vi lever, där kosten är en stor del. Det var där det började för mig. Jag ville berätta om det för andra och hur man ska göra.

Kristina arbetar med informationsspridning, kommunikation och inspiration inom kost. Sedan hon började för nästan tjugo år sedan har det hänt en hel del med folks medvetenhet i de här frågorna.

– Den allmänna kunskapen har blivit så mycket större. Numera handlar det inte om att berätta vad man kan göra, utan snarare hur. Att vi ska äta mer grönsaker och inte så mycket socker är inte en överraskning för folk. Svårigheten sitter i att få till en beteendeförändring.

Vill att mat ska vara något positivt.

Kristina har nyligen släppt boken Ät Smart! i syfte att inspirera läsarna att upptäcka kraften i maten. Samtidigt vill hon åstadkomma en positivare approach till det här med kosten.

– Från att vi har tyckt att det är häftigt att vi kan påverka vårt mående med kosten har kostmedvetenheten växlat över till att bli mer styrd av faror. Att viss mat är som gift och att vi ska avstå från det ena eller det andra. Det har blivit ett negativt tankesätt.

Med boken vill hon ha fokus på ett förhållningssätt till mat som kan få oss att må bra snarare än att prata om vad vi ska undvika för att inte må dåligt.

– När vi styrs av rädslor tappar vi bort det som mat handlar om.

Finns det några universella tips till de som vill äta nyttigt?

– Det finns det eftersom kostråden i stort sett är samstämmiga över hela världen. Det ena är att äta betydligt mer växtbaserat än vad vi generellt sätt gör i västvärlden i dag. Och det andra är att basera sin kost på rena råvaror snarar än processade livsmedel.

– När jag förespråkar att man ska fokusera på de rena råvarorna är det just det jag säger – inte att allt annat är farligt och dåligt. Att den största delen på tallriken ska vara just råvaror. Då har vi så många positiva delar att vi inte behöver tänka så mycket mer.

Finns det några vanliga myter att slå hål på?

– Massor, svarar Kristina och fortsätter: En är att socker är ett gift. Det finns inga bevis för att själva sockermolekylen är toxisk. Däremot bör inte så stor andel av vår kost bestå av tillsatt socker, vilket hon menar är en helt annan sak.

– Sätter vi i oss mycket socker sparkar det också undan möjligheten att få i oss det vi behöver. Det är därför vi skiljer på att det inte är substansen som är farligt, utan det handlar om mängden. Och det är samma sak med tillsatser – många sätter fokus på detaljer och tappar helheten.

Olika mat är som verktyg i en verktygslåda

I stället för att kategorisera in mat i bra eller dåligt vill författaren få oss att förstå hur det fungerar. Att viss mat är lättare att överäta än annan, att det finns sådant som är bättre för att bygga muskler med mera.

– Jag jämför mat med verktyg i en verktygslåda. Att man har en massa mat, och utifrån dess olika funktioner funderar på vad man vill ha ut av den. Om man till exempel tenderar att överäta och kan det vara enklare att tänka på hur det blir så mycket mättnad som möjligt i stället för att tänka på vissa saker som dåliga.

– Vad är då smart att äta? Det kan till exempel vara smart att välja lite mer fibrer på tallriken för att bli mättare. Och inte bara vid detta tillfälle utan även nästa gång.

När du äter njutningsmat och -dryck – njut!

Kristina delar gärna in maten i mat för näring och njutningsmat för att påminna om att den typen av mat och dryck är enbart för njutning.

– Då är det jätteviktigt att man också stannar upp och verkligen njuter. För det har vi också till viss del tappat bort. Det handlar också om att var och en har olika förutsättningar och att man därför skaffar vanor som passar en själv.

– Själv är jag en person som äter upp saker om det finns hemma. För att göra det enkelt för mig ser jag därför till att inte ha sådant hemma som jag inte vill lockas att småäta på. Om så kallade onyttigheter är för lättillgängligt, framför allt när man sitter hemma och jobbar som många gör nu, är det lätt att stoppa i sig det ibland utan att tänka. ­

– Då registrera inte hjärnan att man har ätit, vilket också påverkar mättnaden. Man skulle nästan ha en övervakningskamera hemma så man vet vad man har stoppat i sig, säger Kristina och skrattar.

Om Kristina

Namn: Kristina Andersson

Yrke: Näringsfysiolog

Aktuell med: Boken Ät smart! som ges ut av Tukan förlag