Våra dryckestraditioner kring jul - öl, mumma, glögg och snaps.

Högtider har i alla tider krävt andra drycker än vardagen. Så också julen. Annars skulle den framstå som platt och otydlig. Som bekant har vi firat jul i Sverige sedan någon gång på 1000-talet och under den tid som förflutit har dryckerna utvecklats medan några är nästan desamma som då.

Julbord med öl- och snapsglas från Orrefors serie More

Kolhydrat + socker

Grundprincipen har varit att utveckla alkoholdrycker från något slags kolhydrat och socker. Alltså: Mjöd från honung, öl från malt, brännvin från spannmål eller potatis, och så vin från druvor. Även de alkoholfria juldryckerna bygger ofta på kolhydrater som t.ex. julmust. När vikingarna bytte från asagudar till Vite Krist så gjordes det nog till en skål i mjöd. Men det kan också ha varit i humlesmakande öl som var en nyhet vid denna tid, till skillnad från det äldre ölet som bar smak av pors.

Vegotrend sedan 5000 år

Spannmålet har sedan förhistorien varit den skandinaviska matkulturens viktigaste livsmedel. Om man så vill har det varit vår vegotrend sedan någon gång på bondestenåldern för sisådär 5000 år sedan. Det var dock inte en oändlig resurs. Olika användningar ställdes mot varandra: Skulle man äta spannmålet jäst (öl), kokt (gröt) eller bakat (bröd)? Valet blev en kompromiss: Svagt öl till vardags och starkt öl till fest, eftersom ju starkare öl man bryggde desto mer maltkorn gick det åt.

Starkt till fest

Till vardags hade man ett öl eller svagdricka med en alkoholstyrka på kanske runt 0,5 % och till fest ett starköl som säkert låg på mellan 4-5 %. Och skillnaden hur mycket malt man tog till ölbryggningen av det värdefulla brödspannmålet, som måste räcka fram till nästa augustiskörd, var stor. Ett starkare öl kräver 6 gånger mer malt än det svaga vardagsölet för att resultera i den högre alkoholstyrkan, så därför blev det förra förbehållet de viktigaste festerna; slåtteröl, gravöl, barnsöl (dop) och förstås julöl. Av tradition bryggde kvinnorna ölet i god tid före jul för att den skulle hinna mogna, men ölen kunde enligt traditionen avsmakas redan på Tomasdagen den 21 december.

Julbordet började med brännvinsbord

Julsnaps

Det kryddade brännvinet gör sitt mer allmänna intåg på 1700-talet och senare kommer akvaviten som juldryck. Det är framförallt genom brännvinsbordet, denna föregångare till smörgåsbordet och senare vår tids julbord, som gör att vi i Sverige inleder i stort sett alla våra årshögtidsfester med smör, ost, bröd, sill och snaps. I borgerliga samhällsklasser var det alltså en självklar inledning på julfirandet redan på 1700-talet men det är först från tidigt 1900-tal som svenskarna mer allmänt började julaftonsmåltiden med ett julsmörgåsbord, följt av lutfisk som varmrätt och risgrynsgröt till avslutning. Julsnapsvisan ”Hej tomtegubbar” har förresten följt julfirandet sedan förmodligen 1800-talets första halva och melodin är en polska, ifall någon vill passa på att ta sig en julsvängom men saknar musikinstrument.

Kärt barn har många recept

En viktig juldryck är julbordsmumman och glöggen. Mumman är inte så speciellt gammal i ett mathistoriskt sammanhang utan kan dateras till 1930-talet när den var en blandning av öl, sockerdricka, brännvin, konjak och annat. Recepten är också ofta mycket personliga. Under 1700-talet förekom att man gjorde en mumma på en blandning av mörkt öl och mousserande vin. Det finns ett gammal tyskt 1500-talsöl, mörkt och beskt i smaken, med namnet Braunschweiger mumme som den nyare mummadrycken ansluter sig smakmässigt till. Mörkare rostad malt har också ibland kallats för mumma, och i vissa fall har ordet överförts på blanddrycker där det ingår ett sötare mörkt öl eller porter.

Från lutterdrank till glögg

Glöggen är en riktig förvandlingsdryck, också den med många olika recept. Den är alltid varm och kan bestå av olika blandningar av rött eller vitt vin och förstås aromatiska kryddor. Den har en äldre släkting, lutterdrank, som på 1500-talet var ett kryddsmakande vin, där just de exotiska kryddorna gav feststämning. Men kanske blev den lilla istiden under 1600-talet för mycket för de hårt prövade svenskarna så vinet började värmas över glöd, och så bytte det namn till glödgat vin, men rätt snart blev det kort och gott – glögg.

Sockertoppar till produktion av Blossa

Från 1 glöggsort till 80

På 1800-talet börjar man mer allmänt tillsätta starkare sprit i glöggen för att kunna få den att brinna på ett toppsocker som stod på ett galler ovanför glöggpannan, och där det karamelliserade sockret sedan droppade ned i glöggen. Det var en allmän vinterdryck men i slutet av 1800-talet kom en mängd juldekorerade etiketter på glöggflaskorna och drycken blev då allt mer förknippad med endast julen. Idag brukar Systembolaget kunna erbjuda uppemot 70-80 sorters olika glögg men det stora utbudet är nytt. Så sent som på 1970-talet fanns det bara en sorts alkoholglögg; starkvinsglögg. Det var därför en stor nyhet när lättvinsglöggen kom 1981, för plötsligt kunde konsumenten välja på två sorter. Lättvinsglöggen blev mycket populär.

Vindrycker var för de rikare

Par skålar i Champagne 1900-talets början

Maltdryckerna som juldryck tillhör allmogens julfirande. De borgerliga klasserna och högre stånden drack till jul oftare vin. På borden stod importerade viner från Medelhavsländerna, Frankrike och Tyskland. Ofta drack man även madeira och sherry som dryck till maten då dessa alkoholstarkare drycker klarade båttransporten bättre än svagare viner. Champagne var ingen ovanlighet vid finare julbord från slutet av 1700-talet och framåt.

Det alkoholfria alternativet blev omåttligt poppis

Julmusten har som bekant en särställning i vår dryckeskultur. Under drygt en månad toppar den försäljningen av läskedrycker och petar ned colan från sin ständiga topplacering. Julmusten lanserades 1910 som ett nykterhetsalternativ till öl och snapsdrickande, men byggde vidare på vår månghundraåriga tradition av att dricka mättade och högt kryddade maltdrycker i samband med julens fester. Än i dag är det ett och samma företag i Örebro som gör julmustessensen som alla tillverkare måste köpa om de vill göra en riktig julmust. Personligen tycker jag att en blandning av hälften öl och hälften julmust är en god och vuxnare julbordsdryck och som till fromma för julsnapsen håller ned den totala alkoholkonsumtionen så mycket att snapsarna gärna kan få bli två.

/Richard Tellström

Systembolagsnummer: 40596 150,00 kr

Årets snapsnyhet har en julig smak av äpple, pomerans och sherry med en tydlig kryddighet av kummin och toner av anis och fänkål. Passar till många av julbordets rätter från sill till småvarmt. Extra god till skinkan, de lagrade ostarna och gottebordet.

Systembolagsnummer: 8505 94,00 kr

Originalglöggen som en gång i tiden var den enda glöggen på Systembolaget. Ett unikt recept som i närmare 150 år varit en välbevarad hemlighet. Fyllig och kryddig smak med tydliga toner av russin, kardemumma och torkad frukt.

Hur uppstod vår adventsfika?

Glögg och pepparkakor

Läs även Richard Tellströms krönika där han förklarar varför vi firar advent med glögg och lussebullar, och hur våra traditioner vad gäller mat och dryck innan jul kom till.

Läs mer >

 

 

Utskrift
Relaterat Innehåll

Se om produkten finns i lager på ditt Systembolag

Ingen butik vald Aktuell Systembolagsbutik:

Finding nearest stores...

Systembolagsbutiker som har produkten i lager