Pablo y Walter - fruktig Malbec i klimatvänlig burk.

Pablo y Walter Malbec är frukten av vänskapen mellan den argentinska vinmakaren Walter Bressia och Boutinots ägare Paul ”Pablo” Boutinot.

Walter Bressia har erfarenhet som vinmakare i Argentina och i andra länder och driver idag en bodega tillsammans med familjen i Mendoza. De producerar en rad olika intressanta viner och även en Grappa som en hyllning till de italienska förfäderna.

Boutinot grundades från början som ett importföretag av vin i Storbritannien, men utvecklades senare till att även producera vin och driva vingårdar. Man äger bland annat Domaine Boutinot som ligger i Cairanne i södra Rhônedalen, men är även etablerade i andra områden och länder.

Samarbete mellan två vinmakare

Malbecdruvorna till Pablo y Walter Malbec är plockade från 25 år gamla vinstockar i Agrelo-distriktet i Mendoza, nära Walters bodega och i regnskuggan av Cordon del Plata.

Vinet är tillverkat i ett samarbete mellan Walter Bressia och Boutinots vinmakare Guillaume Letang. Jäsningen sker i rostfria ståltankar för att bevara vinets fräschör och frukt.

Mendoza - hjärtat för argentinskt vin

Mendoza är den klart dominerande vinområdet och står för 75,8% av Argentinas vinodlingsareal. Det är ett mycket vackert landskap med Anderna som en mäktig siluett i väster. Nederbörden är mycket begränsad (220 mm/år) och det finns därför rikligt med bevattningskanaler med smältvatten från Anderna.

Mendoza delas upp i 5 subregioner. Valle de Uco GI; Primera Zona, norra, östra och södra Mendoza. Subregionen Primera Zona delas i sin tur upp i Luján de Cuyo och Maipú. I Luján de Cuyo finner vi distriktet Agrelo där familjen Bressia har sin Bodega. Totalt består distriktet Agrelo av 5.300 hektar vinodlingar som ligger mellan 930 och 1.100 meter över havet.

Malbec - Argentinas signaturdruva

Druvan malbec eller cot som den också heter har sitt ursprung i sydvästra Frankrike där vi också hittar de största franska malbecodlingarna. Det finns exempelvis 4.000 hektar av malbec i Cahors (eller Auxerrois som den också heter i området) och är den helt dominerande druvsorten, då den totala vingårdsarealen är på 4.500 hektar.

Det finns drygt 900 hektar i Bordeaux, men med tanke på regionens storlek blir det mindre än 1 procent av den totala vingårdsarealen.

Vi finner druvan i flera delar av världen, men framför allt har Malbec blivit Argentinas signaturdruva. Det finns nu 45.657 hektar i landet och det är utan tvekan landets mest odlade druvsort med 23,06% av den totala arealen. Om man jämför vinerna från Argentina och Cahors är det definitivt en stilskillnad där de argentinska generellt är saftigare och fruktigare medan de från Cahors är kraftfullare och stramare med typiska nyanser av mörka plommon och tobak.

Praktisk förpackning med lågt klimatavtryck

Vinet är tappat på klimatvänlig burk som består av material som har återvunnits och som kan återvinnas igen. Burken går heller inte sönder, väger mindre och är lätt att packa. Den släpper inte in ljus och bevarar därför vinets egenskaper. I USA och Storbritannien har det länge funnits och trenden har nu kommit till Sverige, ett perfekt alternativ om man bara vill ha ett glas.

Aluminiumburken är en klimatvänlig förpackning som ger ett klimatavtryck på 163 g CO2e/liter, att jämföra med PET-flaskan som ger 283 gram och glasflaskan 722 gram (lättare glasflaska 523g).

Burkviner finns i alla färger

Viner på burk finns alla färger och även som mousserande. Det finns också en del smaksatta viner som sangria. En vanlig missuppfattning är att vin på burk smakar metall. Så är inte fallet, men det förhöjer utan tvekan smakupplevelsen om man häller över vinet i ett vinglas.

En fördel som burken har är att det krävs mindre tillsatt svavel än med de flesta andra förpackningar.

Trots att det finns viner på burk som har en bra och hög kvalitet är de inte lämpliga för lagring. Alla aluminiumburkar är sprejade med ett skyddande skikt (ofta epoxiharts) så att drycken inte har direkt kontakt med aluminiumet. Men vin som har ett lågt PH-värde angriper skiktet och efter en längre tid kan svavel (som används vid nästan all vintillverkning) reagera med aluminiumet och bilda svavelväteföreningar. Vinet kan då få en lukt och som påminner om ruttna ägg och avlopp.