Han valde Bunnahabhain framför bankkarriär.
Efter nästan 30 år lång bankkarriär bestämde sig skotten David Brodie för att göra något helt annat och blev ambassadör för whiskyn Bunnahabhain.
Läs mer »Örjan Westerlund tar oss med på en resa i den rökiga whiskyns hjärta, destilleriet Bunnahabhain och Islays whiskyfestival Fèis Ìle, i år i digital tappning 27/5-6/6.
Bilen skumpar av färjan med en smäll. Fast mark under däcken igen. Det bär av upp till höger längs en väg som smalnar av som en tratt rakt ut i det skotska jordbrukslandskapet. Snart är asfalten porös som svart smulkaka, av havsklimat och alltför många tankbilar med whisky. Vi får möte. En traktor i orimligt hög fart, men som tack och lov är bättre lämpad än vi att rulla ner en bit i diket. Ena hjulet tippar ner så att lervällingen skvätter högt ut på åkern bredvid. Några får skuttar bort från en lerdusch. Med avmätt blick och med malande underkäkar betraktar de oss. Ännu en samling uppeldade whiskyturister som strax beger sig runt kröken ner mot havet.
Färden mot havet går i slow motion men ger ändå tankar på berg- och dalbana. Vi svänger skarpt höger. Vägen försvinner under oss i en brant backe och innan vi hämtat andan rullar bilen ut på den stora gårdsplanen framför destilleriet. På höger sida en klassisk fasad. På Islay-vis med stora versaler svart målade mot vit bakgrund på den långa grå lagerhusväggen som vetter österut mot Isla of Jura och de tre bergstopparna, Paps of Jura. Mellan kajkanten och George Orwells gamla hemvist ligger bara Islay-sundet. Här tränger Atlantens vatten sig in mellan de Inre Hebridernas öar och bildar stora, makligt virvlande spiraler i det mörka vattnet. Detta är whiskylandskap. Vi har kommit till den rökiga whiskyns hjärta.
Längs kajkanten ligger travar av ekfat i väntan på användning, överstrilade med vatten för att inte torka och spricka isär. Längre bort i sundet stävar en färja norrut mot öppet hav och andra öar längs den klippiga kusten.
Destilleriet Bunnahabhain grundades 1881. Det ligger några stadiga stenkast norr om den östra hamnen Port Askaig på Islay, invid den lilla Margadale River. Läget ger också namnet, det kanske mest svåruttalade på Islay; som betyder ”flodmynningen” på gaeliska. Kanske kan tungvrickandet underlättas lite med skånska toner i åtanke; ”bonna-havvinn”?
Efter en lång och stillsam tillvaro blev Bunnahabhain en del av det stigande whiskysuget efter andra världskriget. Det investerades även här. Landsväg byggdes till destilleriet och nya pannor ökade kapaciteten rejält från år 1963. Som nästan all annan maltwhisky vid den tiden ingick Bunnahabhain i allsköns blended whisky. Bland de mer kända finns alltjämt Cutty Sark, The Famous Grouse, Scottish Leader och senare även Black Bottle, innehållande maltwhisky från alla destillerier på Islay.
Förhållandevis tidigt, 1979, lanserades en 12-årig single malt-whisky. Den välkända etiketten med en väderbiten sjöman och sångrefrängen ”Westering home” skulle sätta en hög nivå och ge en referens för alla oss maltwhiskyälskare. Mild, rökig karaktär och fyllig kolaaktig smak med aningen blåbärston. Jag minns mycket väl första gången jag provade en stadig skvätt av denna tolvåring bredvid vaniljglass, kolasås och blåbär. Omtumlande som en rullande bilfärja i kuling. Omvälvande som en snyting för en blivande whiskyentusiast, med oväntade nyanser av söta bär, knäck och torvrök.
Whiskyfestivalen Fèis Ìle är en av Skottlands största whisky- och kulturfestivaler. Under en dryg vecka i slutet av maj firas den. Säckpipemusik och doft av whisky är då lika utbredd som torven på denna maltmarinerade ö i Atlanten. Det bjuds på traditionell musik och uppträdanden, destillerivisningar med provningar och kurser i allt från golf till gaeliska. Du blir överöst med vad du vill som har anknytning till skotsk och keltisk kultur och till whisky. Det är festivalstämning och whiskyglädje överallt.
I regel har destillerierna på Islay en särskild buteljering för varje festival. Det brukar vara en tappning med särskild twist, vare sig det är på madeirafat eller med extra rök – alltid lika åtråvärd oavsett om du samlar eller ännu hellre om du dricker din whisky.
Såklart kommer Bunnahabhain med en release även för årets festival. Det är en 8-årig tappning, destillerad 2013. Den håller en tydligt rökig karaktär där efterlagring på rödvinsfat från Bordeaux sätter sin prägel. Destillatets ton av torvrök förenar sig med druvkaraktären som ger en svag syra och en ton av lingon och röda vinbär. Eftersmaken har mer av en russinsötma. Den balanserar elegant ihop med torvens svallande toner av tång. Tillsammans ger de chilipepprig kryddighet och drag av torr, mörk choklad.
Som klassisk maltwhisky har Bunnahabhain givetvis några trotjänare som närmast är hörnstenar i singelmaltgrunden för en vän av skotsk whisky. Bland standardbuteljeringarna kan åter nämnas den mycket prisvärda tolvåriga tappningen. Den är fyllig, kolabetonad, med drag av rårörda blåbär och med en skönt uppstramande men mild, sammetslen rökton. En perfekt dram en dimmig, kulen höstdag.
Vi bör förstås även nämna storebror i standardsortimentet, artonåringen. Det är en maltwhisky med helgjuten karaktär. Doft av ambrosiakaka, salta pinnar, svagt svavelosande sherryfat och smak av rök och rostad, mörk brödsötma. Eftersmak med sälta, tanniner och spannmål och med läckra toner av marsipan. Sherryfaten ger också en lika väntad som välkommen ton av russinsötma och kakao.
Förutom dessa två klassiker har Bunnahabhain en rad etablerade, om än nyare tappningar i stor bredd. Alltifrån ung, oborstad torvkaraktär som hos Mòine, till den mer sherrystinna Toiteach. Därutöver ett inspirerat sortiment med finish från portvinsfat och en rad olika sherryfatlagrade tappningar förstärkta med fino sherry, palo cortado, Pedro Ximénez och även andra söta viner som sauternes, marsala och även brandy.
Festivalen, 27:e maj till 6:e juni, äger i år endast rum digitalt på grund av pandemin. Följ med och läs mer om den och boka in dig bland några av alla de evenemang du kan ta del av, förslagsvis genom den officiella sidan feisile.co.uk.
Vill du ha mer information om bakgrund och historik finns en rad artiklar från både besökare och lokaltidningar, såsom The Scotsman och öns egen tidning The Ileach, ”Islay-bon”. Trevlig resa!!!
Drinkar med skotsk whisky, än mer med rökig whisky, kan vara en utmaning. Att plocka upp aromer och smaker som finns i spriten är ofta en gångbar lösning. För skotsk whisky kan det vara apelsin, äpple, ingefära och även mynta och anis som rimmar med malt och torv. Ett känt exempel är Penicillin, en ingefärsspetsad whisky sour med touch av rökig whisky.
Här får du ett annat alternativ, Smokescreen, som istället kryddar upp med härligt komplex Grön Chartreuse och lyfter fram både malt och saftiga torvtoner i den Mòine vi blandar i.
/Örjan Westerlund
Ingredienser:
4 blad mynta
2 cl sockerlag
3 cl blended whisky
1 cl Grön Chartreuse
2 cl limejuice
Gör så här:
Muddla myntabladen med sockerlagen i en shaker. Häll i övriga ingredienser och skaka med is. Ta fram ett stadigt tumblerglas med en stor isbit och sila över drinken i glaset. Garnera med en kvist mynta.
Efter nästan 30 år lång bankkarriär bestämde sig skotten David Brodie för att göra något helt annat och blev ambassadör för whiskyn Bunnahabhain.
Läs mer »Vid Institutionen för geologiska vetenskaper på Stockholms Universitet är docent Otto Hermelin en väletablerad forskare och föredragshållare. Mats har träffat den svenske whiskyforskaren Otto Hermelin.
Läs mer »Bunnahabhain är Islays nordligaste destilleri och byggdes i början av 1880-talet vid floden Margadales utlopp i Islaysundet. Bunnahabhain är såklart rena gaeliskan men betyder just ’flodens mynning’.
Läs mer »Vilken betydelse har regionerna idag? Vad kan vi förvänta oss av en singelmalt från exempelvis Speyside, till skillnad från en singelmalt från Highlands?
Läs mer »