Läs mer om fenomenet orangevin som tagit vinvärlden med storm. Varför får vinet färgen orange och vad ger det den speciella smaken?
Orangevin tillverkas på gröna druvor där skalen fått vara med under jäsningen vilket skapar den orange färgen. Vinerna har mer eller mindre strävhet och förknippas till stor del med naturvinsrörelsen.
Orangevin är ett vin på gröna druvor som tillverkas som ett rött vin, vilket innebär att skalen är med under jäsningen. Skalkontakten kan vara några få dagar upp till flera månader. Resultatet blir ett vin med en färg som varierar från mörkt gul till en djup orange färg.
Vinerna kan ha fantastiska aromer som för tankarna till både till torkade frukter, citruskal, marmelad, hjortron, blommor, kantareller, grankotte, mogna äpplen, nötter och amerikanska humlesorter. Beroende på skalkontaktens längd får vinerna mer eller mindre strävhet och kan ibland upplevas riktigt kärva.
Frankrike
389 kr
Förförande blommig näsa med inslag av grapefrukt och rosor. Friskt och generöst medelfyllig, med en mild syra och mjuka tanniner. Lång eftersmak med en behaglig bitterhet.
Portugal
126 kr
Semento Avesso Orange är aromatiskt och medelfylligt med en liten strävhet på slutet, vilket gör att det passar perfekt till lätta eller medelkraftiga kötträtter, vegetariska rätter, charkuterier, ost och fet fisk.
Vinmakandets historia går tillbaks mer än 8000 år och vinets vagga kan ha varit Georgien, som historiskt sett förknippas med just orangeviner. Högst troligtvis påminde det ursprungliga vinet på gröna druvor om dagens orangeviner. Den druva som används allra mest är den lokala rkatsiteli, men även andra som mtsvane, kisi och khikhvi.
Vinmakaren ingriper så lite som möjligt samtidigt som både alkoholjäsningen, den malolaktiska jäsningen och lagringen ofta genomförs i stora lerkärl, som kallas qvevri eller kvevri. De grävs vanligtvis ner för att skapa en naturlig temperaturreglering. Dessa kärl används även för röda viner, men det är orangevinerna som fått störst uppmärksamhet. Det första arkeologiska beviset för vintillverkning kommer just från Georgien i form av en 8000 år gammal qvevri.
Orangevin förknippas också med Slovenien, men det var i slutet 1990-talet som det skedde en framgångsrik nyintroduktion av vinstilen i den nordöstra delen av Italien. Det var småskaliga odlare i Friuli-Venezia Giulia som nådde stora framgångar med orangea viner på druvorna ribolla gialla, friulano och pinot gris. Idag tillverkas orangeviner över hela världen. Det finns till och med några riktiga intressanta viner från Skåne där man bland annat använt druvan solaris.
Orangeviner har förknippats med naturviner eftersom skaljästa viner på gröna druvor får en strävhet som vi normalt förknippar med röda viner. Tanninerna har en konserverande effekt som gör att man inte behöver tillsätta svavel, eller i andra fall hålla ner på användandet av svavel. Men det är lite missvisande eftersom det finns orangeviner som både kan ses som naturviner och de som är mer konventionellt framställda. Det gör inte saken lättare att det inte finns några tydliga och klara regler eller definitioner på vad ett naturvin är.
Orange vin har en strävhet som påminner om rött och en frukt som påminner om vitt - vilket gör det till en mångsidig dryckespartner. Vinerna passar fint till feta ostar och charkuterier, kraftigare fiskrätter, ljust kött eller fågel med smakrika tillbehör. Klassiska kombinationer är ugnsbakad camembert, grillad kyckling med svampsås, eller vegetariska rätter med rotfrukter och nötter. Den lite kärva tonen i många orangeviner balanserar bra mot fett och umami.