Nedslag i Rhônedalen: Norra Rhône.

Vad sägs om Cornas, Côte Rôtie, Hermitage och Château Grillet? Det är röda viner som dominerar i den här delen av Rhônedalen (83%) och här är det druvan syrah som är konungen. Vad det gäller de vita vinerna, som förtjänar större uppmärksamhet, använder man viogner, marsanne och roussanne.

Måttstock för all världens syrahviner

Syrah är den enda blå druvan som används i norra Rhônedalen. Men i några av de välkända röda vinerna kan man tillsätta upp till 20 procent gröna druvor. Till exempelvis kan man använda viogner i en Côte-Rôtie och marsanne och roussanne i en röd Saint Joseph. Syrah är en spontan korsbefruktning mellan den gröna druvan mondeuse blanche och den blå dureza och beger vi oss några mil sydost så finner vi troligtvis dess ursprungsområde. Vinerna från norra Rhônedalen uppnår en mycket hög kvalitet och har blivit en måttstock för all världens syrahviner.

8 välkända ursprung för kvalitetsvin

Det finns åtta olika crus, det vill säga byar eller områden som har sig egen AOC-status och vi kommer nu att gå igenom dessa från norr till söder. Förvisso finns det några områden som kan användas till AOC Côte du Rhône, men de åtta står för den klart dominerande delen.

Côte-Rôtie

Den nordligaste appellationen Côte-Rôtie är, ett litet men mycket berömt område på 343 hektar runt staden Ampuis på Rhôneflodens högra strand. Côte-Rôtie betyder den ”stekta sluttningen” och ger en antydan om hur varmt det kan bli på dessa sydsluttningar, De mycket branta sluttningarna kan vara upp till 60 grader och odlingarna ligger 180–335 meter över havet. Det finns 73 specifika vingårdar som kan namnges på etiketten.

Enligt en gammal legend från 1500-talet om två döttrar med olika hårfärg, som ärvde var sin del av sluttningen indelas den centrala delen av Côte-Rotie i Côte Brune och Côte Blonde. Det är väsentligt olika jordmån i dessa två delar. Brune har en mörkare jord som innehåller mer järn, migmatit och glimmerskiffer. Blonde har en ljusare jordmån med inslag av kalk och ljusare gnejs.

I Côte-Rôtie i produceras endast röda viner av syrah. Det är dock tillåtet att blanda i upp till 20 procent viognier som tillför en blommighet, finess och fruktighet till vinerna.

Condrieu och Château Grillet

I Condrieu och Château Grillet gör man eftertraktade vita viner på druvan viognier som troligtvis växte i området redan under Antikens Grekland (600 f.Kr). Druvan var nästan på väg att försvinna under 1950-talet och det fanns då bara något dussin hektar kvar i Condrieu. På 1980.talet påbörjades med hjälp av några få producenter en renässans och idag är viognier en trendig druva som spritt sig till andra delar av världen. Condrieu har idag 221 hektar vinodlingar och Château Grillet med en ägare har en egen AOC på fyra hektar.

Vinerna är smakrika med rik fruktighet och blommighet som oftast för tankarna till violer. Mango, persika, aprikos. Vinerna som är mycket lagringsdugliga kan man med ålder finna inslag av mysk, ingefära och tobak.

Saint Joseph

Saint Joseph som ligger vid flodens högra bank är det näst största området volymmässigt med 1415 hektar. Det är de röda vinerna som är mest kända och de stod 2024 för 69 procent av produktionen. De består av syrah och upp till 10 procent marsanne och roussanne om man så önskar. De senare druvorna används också till de vita vinerna. Det odlas mycket druvor på flack mark, men de bästa vinerna kommer vanligtvis från branta granitrika sluttningar ner mot floden.

Röda viner:

Crozes-Hermitage

Ligger mitt emot St: Joseph på flodens vänstra strand och omger Hermitage-berget på tre sidor. Detta är norra Rhônedalens största appellation med 2073 hektar. Det är till 89 procent röda viner där syrah får blandas med upp till 15 procent av de gröna druvorna marsanne och roussanne, som också används till de vita vinerna. Här kan man finna många välgjorda viner till en attraktiv prislapp.

Röda viner:

Hermitage

Ett av Frankrikes och världens mest kända viner kommer från granitberget Hermitage, vars branta sluttningar går ned till staden Tain. Här finner vi Rhônedalens mest kraftfulla och långlivade rödviner, där syrah får blandas upp med maximalt 15 procent marsanne och roussanne, som också används till de magnifika vita vinerna (står för 31 procent av produktionen). Det tillverkas också i en mycket liten kvantitet vin de paille som är ett vitt sött vin gjort på druvor som torkas på halmmattor.

Man kan dela upp berget i olika sektioner. Den västra delen där man finner de mest kända lägena heter Les Bessards, där jordmånen är mycket rik på granit. Här finner vi bland annat den världsberömda vingården L’Ermite. Den centrala delen av berget är uppdelad i två delar. Den övre delen, Le Méal har en jord rik på kalk och flinta och marken täcks av runda stenar. I den nedre delen av berget, Les Greffieux har jorden mer alluviala inslag och marken är lite mer fertil. Murets och Dionnières ligger mer till öster i flackare sluttningar bestående av lerjordar och här har vi mycket lämpliga förutsättning för de två gröna druvorna. Totalt har det välkända berget 136 hektar vinodlingar.

Röda viner:

Cornas

Cornas som har 164 hektar odlar bara syrah och ligger på flodens högra bank, eller västra sida om man så vill uttrycka sig. Branta sluttningar som vetter mot öst och sydöst bildar en naturlig amfiteater som skyddar från kalla nordliga vindar. Vinstockarna växer mellan 125–400 meter över havet och klimatet påverkas här mer av Medelhavet. Här hittar vi några av norra Rhônedalens bästa röda viner.

St-Péray

St-Péray är den sydligaste delen av norra Rhônedalen och här odlar man marsanne och roussanne. Mesoklimatet här är något svalare än övriga Rhône, vilket lämpar sig väl för vita och mousserande viner. Både de vita och de mousserande som tillverkas enligt den traditionella metoden kan vara en blandning av det två druvorna eller helt och hållet på en druva.