Kaffe med Avec – begreppet, historien och vad vi dricker.

Efter en finare middag serveras ofta en avec. Det är en gammal, trevlig och framför allt god tradition som vi på folk o folk tycker är värd att lyfta fram. Men vad är avec egentligen och varför heter det avec?

Avec är franska och betyder med. Enligt Nationalencyklopedin kommer det från uttrycket du café avec le petit verre, vilket betyder ’kaffe med ett litet glas’ och innebär cognac, annan sprit eller likör som serveras till kaffet efter en måltid.

– Vän av ordning säger att det man egentligen säger alltså är ”kaffe med med”, eftersom avec betyder med, säger Eva Lenneman, intendent på Spritmuseum i Stockholm.

När hon har fördjupat sig i ämnet och letat i historieböckerna, hittar hon de tidigaste beläggen för begreppet ”avec” från 1860-talet, även om man drack sprit till kaffet tidigare än så på konditorier och schweizerier som serverade bakverk tillsammans med kaffe, cognac, likörer och punsch.

– Jag tror att det finns ett genusperspektiv bakom avecen. Under 1800-talet blev kaffe en dryck som förknippades med kvinnor och alltså var lite feminint. Vi har uttryck som kaffemoster, kaffekärring och så vidare. Kaffe med avec började serveras på särskilda kaffeavdelningar på de större hotellen och restaurangerna som vid den här tiden framför allt hade manliga gäster. Det blev ett populärt sätt att avsluta en kväll ute med herrarna på.

Trots att begreppet har sitt ursprung i franskan är kaffe med avec framför allt svenskt. Under andra halvan av 1800-talet växte det fram en restaurangkultur i borgerliga kretsar här i Sverige där man började att umgås och träffas ute. Franska språket hade sedan länge haft en plats inom eliten och ansågs under en period vara finare än svenskan. Därför var det inte så långsökt att man på den tiden använde ett franskt uttryck, även om företeelsen som sådan är svensk.

Serveras avec alltid tillsammans med kaffe?

– Ja, det tror jag nog. I de efterforskningar som jag har gjort hittar jag det som ett tillbehör. Man kan ta sig enbart en liten cognac eller likör, men då är det inte avec för mig, säger Eva Lenneman och kommer in på andra kombinationer av kaffe och alkohol.

– Vi har även en kultur där man häller spriten i kaffet – kaffekask och kaffegök. Dessa hör lite mer till vardagen. Till skillnad från avecen dricks de framför allt i hemmet och är oftast brännvin, eller kanske cognac, avslutar Eva Lenneman.

När vi söker på nätet efter sprit efter maten som ska hjälpa till med matsmältningen benämns det ofta som digestif i Europa eller som digestive i engelsktalande länder.

Avec kan alltså vara alltifrån en bitter och whisky till calvados, armangac, cognac och grappa till lite sötare varianter som likörer och punsch.

– Det handlar inte om några mängder utan ska bara vara några centiliter, men det är framför allt starksprit från 40 procent och uppåt, säger Christian Ingerhed, Brand Manager Spirits på Altia.

– I äldre tider har det även förekommit sherry, tillägger Jonas Odland, kryddmästare på Altia och expert på kryddat brännvin.

Kryddat brännvin till kaffet.

– Jag vill slå ett slag för att man även kan dricka fatlagrade akvaviter till kaffet, vilka ofta har lite vaniljtoner, säger Jonas Odland.

Akvaviterna lagras ofta på fat som tidigare har använts till bourbon, whisky eller sherry med mera, vilket rundar av kryddigheten i akvaviten samt ger sötare och fruktigare toner.

– Dessa är lämpliga att avnjutas i ett kupat glas som bevarar aromerna och som man kan sitta och sniffa på i stället för dricka ur ett traditionellt nubbeglas.

Jonas avråder dock från att servera O.P. Anderson eller Skåne Akvavit till kaffet. I dessa finns en tydlig smak av kummin. Dillkryddade brännvinsorter passar inte heller.

– Östgöta Sädesbrännvin kan smakmässigt liknas vid en blended whisky och är ett klockrent förslag som avec vilken många förmodligen inte tänker på, tillägger han. Det är en anrik produkt som är gjord enligt ett gammalt recept från 1860-talet. Den är gjort på malt – precis som whisky – samt lagrad i åtminstone två och ett halvt år och ibland till och med längre. Den innehåller även russinmacerat samt honung vilket gör att den inte kan kallas whisky.

– Den får därför en liten sötma som gör den aromatisk, rund och god, vilket är gott till kaffet.

Även citruslikörer förekommer som avec, och brännvinsexperten slår ett slag för att prova pomeransbrännvin som avec.

– Det är inte lika sött, men smakmässigt fungerar det bra med de orange citrustonerna tillsammans med kaffe som vi har i exempelvis Rånäs Brännvin, avslutar Jonas Odland.

Bra mot matkoma.

– Man vill förstås ofta ha något gott som avec, och det får gärna vara lite småsött. Det ska vara något som lättar upp matkomat efter en god middag, säger Jonas Ericsson, en av Anoras spritkunniga.

Även han pratar om antalet centiliter – att en avec bara ska vara en liten mängd.

– Då går det att lägga fokus på kvalitet i stället för att få i sig mycket alkohol till en låg kostnad. Smått, men gott, är det nya stora, tillägger han och ler.

Att vi föredrar starksprit efter maten har enligt Jonas Ericsson inte bara att göra med matsmältningen. Efter en måltid är vår smakupplevelse lite dämpad, och då behöver vi något som smakar mycket. Många avecer är lagrade på fat, vilket ger dem mer och längre smak.

– En öl efter en lång måltid är inte så optimalt, säger han och skrattar.

På samma sätt väljer alltfler hellre en liten stark espresso än en vanlig, svagare, kaffe.

Kupade glas och grappaglas.

Avec serveras mestadels i kupade glas där grappaglas utmärker sig med sin särpräglade form med en lång och smal ”stjälk” och en kupa som är nästintill rund nedtill och övergår i en längre, högre del.

– Jag gick runt i Italien och frågade varför grappaglaset ser ut som det gör och fick till slut svar. För att kunna hälla spriten i munnen måste man vinkla glaset på ett sätt som gör att grappan hamnar längre bak på tungan, vilket enligt italienarna förhöjer smakupplevelsen.

Vilka avecer som är populära går enligt Jonas E i cirklar. Just nu är rom i ropet, vilken inte har några särskilda regler för hur eller var den tillverkas och det finns inte heller några krav på lagring. Det gör att den ofta är lite billigare än whisky och cognac, som enligt Jonas Ericsson har lett till att de sistnämnda producenterna har varit tvungna att sänka sina priser för att kunna klara konkurrensen med rommen.

– Min egen favorit är Takamaka St. André Extra Noir som är en mörk rom från Seychellerna, lagrad tio år på franska ekfat, avslutar Jonas Ericsson.

Våra experters förslag på avec