Müller-Thurgau – trenddruvan som blivit en doldis.

Druvan togs fram år 1882 av professor Herman Müller som arbetade i på forskningscentret i Geisenheim (Rheingau). Druvan har fått sitt namn från upphovsmannen och hans hemort som var kantonen Thurgau i Schweiz.

Under många år trodde man det var en korsning mellan riesling och silvaner, därav den vanliga synonymen rivaner. Senare forskning och DNA-analyser har dock visat att det är en korsning mellan riesling och madeleine royale.

Müller-Thurgau är en druvsort som fick stor internationell spridning under mitten av 1950-talet. Eftersom den ger stora skördar och mognar tidigt blev den speciellt intressant för svalare vinodlingsområden. Den var under många år den största druvsorten i Tyskland och var bland annat en viktig ingrediens i de tidigare så populära halvtorra tyska Liebfraumilch-vinerna.

Men riesling tog över tronen under den senare hälften av 1990-talet. I dag har den andraplatsen i Tyskland med 10,6 procent av arealen (riesling har 23,6 procent). Den har förlorat i popularitet även i andra länder men det finns betydande arealer i Östeuropa, Österrike, Schweiz och Luxembourg, där den fortfarande är den mest odlade druvan. Mindre odlingar finns även i USA, Nya Zeeland, England och Japan.

Müller-Thurgau: Smak och karaktär

Müller-Thurgau ger lätta och fruktiga viner i varierande söthetsgrad. I doften och smaken finner man ofta lätt florala och aromatiska toner samt inslag av äpple, päron, persika och örter. Syran är mildare än riesling, men kan bli frisk i svalare klimat. Den bästa vinerna finner man främst i Tyskland och i italienska Trentino-Alto Adige.

Müller-Thurgau vid det dukade bordet

Vinerna används främst som sällskapsdryck eller till lättare anrättningar baserade på fisk, skaldjur eller grönsaker. Har vinet sötma är det klokt att även möta det med viss sötma i maten.