Tanniner – lär dig om tanniner i vin.

Har du någonsin undrat över en torr munkänsla och en antydan till bitterhet i munnen när du dricker rött vin? Tanniner som kittlar tandköttet och slemhinnorna i munnen är rödvinsälskares bästa vänner, men ibland också deras värsta fiender. Oavsett om du är ett fan av tanninrika viner eller inte skulle ditt röda favoritvin inte smaka lika bra utan dem.

Vad är tanniner?

Tanniner, även känt som garvsyra, finns inte bara i vin utan också i många andra växter, som tebuskens blad eller i ekens bark. När du dricker te som har bryggts länge kan du uppleva samma sammandragande känsla i munnen som när du njuter av ett rött vin.

I viner är den främsta orsaken till tanniner själva druvan. Skalet och kärnorna på druvan innehåller mycket tanniner, som överförs till druvsaften under vinifieringsfasen. De flesta vita viner är inte i kontakt med skalen under jäsningen, så de är skonade från tanniner. Det finns dock vita viner som produceras med så kallad skalkontakt och de har tanniner precis som röda viner.

Vad kommer tanninerna ifrån?

Vinmakaren kan försöka utvinna mer färg, smak och tanniner från skalen på druvorna, till exempel genom att pressa ner druvmassan som flyter på jäsningens yta. Här måste man dock vara försiktig, för ett vin med för mycket tanniner är nästan odrickbart. Lyckligtvis är dessa typer av viner mindre vanliga nuförtiden.

Tanniner kan även komma från ekfat under vinets mognadsprocess. Även om vinmakaren kan reglera vinets tanninrikedom med olika produktionsmetoder går ofta druvsorten och tanninerna hand i hand, eftersom vissa druvsorter naturligt är mer tanninrika än andra.

I många fall, men inte alltid, är tjockleken på druvsortens skal direkt proportionerlig mot vinets tanninmängd. Tunnskalliga druvsorter som gamay, pinot noir och grenache ger ofta röda viner med låga eller medelhöga tanniner. Varianter med tjockare skal, som cabernet sauvignon och tempranillo, ger å andra sidan tanninrika röda viner.

Tanniner älskar tid – och mat

Tanniner ger struktur åt vinet och fungerar som dryckens ram. Utan tanniner och en bra syrastruktur skulle även det bästa röda vinet kollapsa och inte längre erbjuda en minnesvärd smakupplevelse (på ett bra sätt).

Som en naturlig antioxidant skyddar tanninerna även vinet från oxidation, vilket är anledningen till att röda viner ofta tål att lagras längre än vita viner. Med tiden förfinas de skarpa och till och med aggressiva tanninerna till en mjuk sammet när de mognar på flaska eller fat.

Ibland är röda viner för tanninrika och då hjälper ingen mängd lagring till att balansera vinet. Idag görs dock de flesta röda viner på ett sätt som gör det möjligt att njuta av dem även när de är unga.

Om tanninerna känns för starka i munnen – prova att kombinera vinet med god mat. Till exempel ugnsrostat hjortkött eller biff som fortfarande är lite rosa kan balansera de starka tanninerna i rött vin, och smaken av vinet mjuknar och håller längre. Då och då får en bra matkombination även ett trist vin att glänsa.

Röda viner med lite tanniner:

Viner med låg halt av tanniner är ofta gjorda på druvor med tunt skal, som gamay, pinot noir och grenache. Här är några förslag.

Röda viner med mycket tanniner:

Viner med mycket tanniner är ofta gjorda på druvor med tjockare skal, som cabernet sauvignon eller