Viner med lägre alkoholhalt.

Vin med låg alkoholhalt – vad räknas?

Vad som räknas som ett vin med låg alkoholhalt varierar. På systembolaget räknas endast viner med mindre än 5,5% alkohol som lågalkoholviner, medan många andra aktörer menar viner med en alkoholhalt på 8-11%. Vi har valt att prata om viner under 10% som viner med låg alkoholhalt när vi tipsar om produkter nedan.

Sedan finns det förstås viner där man avlägsnat all eller del av alkoholen på ett eller annat sätt. Här nedan tipsar vi om några bra viner med låg alkoholhalt.

Vitt vin med låg alkoholhalt:

Rött vin med låg alkoholhalt:

Gott vin med låg alkoholhalt - vad ska man titta efter?

Du som vill ha viner med lägre alkoholhalt kan titta efter vissa saker när du letar. Viner som odlats i svalare klimat har ofta lägre alkoholhalt, till exempel viner från Tyskland eller Österrike. Riesling Kabinett, , Asti Spumante och vissa roséviner från Provence är viner som har låg alkoholhalt naturligt.

Om du väljer viner av druvor som naturligt är mer aromatiska, har en frisk syra och bra balans så kommer den lägre alkoholhalten att märkas mindre. Det kan exempelvis vara , gewurztraminer eller .

Sötma balanserar upp bristen på alkohol och ger vinet mer kropp. I en med lite restsötma märks detta exempelvis tydligt.

Mousserande viner kan ofta klara en låg alkoholhalt tack vare just bubblorna, som ger textur samtidigt som syran ger ett annat smakdjup.

Hur får man vin med låg alkoholhalt?

Alkohol i vin är en biprodukt som bildas när man jäser druvmust, och jästen "äter" sockret i druvorna. Hur mycket alkohol ett vin får beror på flera olika saker.

Klimatet. I varma klimat mognar druvorna snabbare och blir sötare – och mer socker innebär möjlighet till högre alkoholhalt. I svala klimat tar det längre tid för druvorna att mogna, och druvorna innehåller mindre socker och mer syra, vilket ger friska, fräscha viner. Generellt sett.

Växtplatsen. Har druvorna vuxit på hög höjd? I soligt eller skuggigt läge? Med varma eller svala vindar från hav eller berg? Allt detta påverkar hur druvorna mognar, liksom jordmånen. Är det mycket sten i jordmånen hjälper de till att värma upp jorden genom att alstra solvärme, vilket i sin tur får druvorna att mogna snabbare.

Skörden. Vinmakaren kan också med olika medel styra hur hög alkoholhalten blir i vinet. Ett sådant sätt är att välja när man ska skörda druvorna. Vid tidig skörd har inte druvorna hunnit mogna maximalt och du får en högre syra. Sen skörd ger druvor med mer socker vilket ger högre alkoholhalt i vinet.

Tillsatser. Vinmakaren kan välja att tillsätta socker före eller under jäsningen för att öka alkoholhalten, inte minst i svalklimatsviner. För vissa starkviner tillsätts även alkohol för att döda jästen innan den hunnit omvandla allt socker, vilket ger ett sött vin med hög alkoholhalt.

Torkning eller frysning. I vissa fall låter vinodlaren druvorna torka eller till och med frysa. Detta drar ut vattnet ut druvorna medan sockret och aromen blir kvar och man får ett starkare och mer smakrikt vin.

Klimatförändringarna ger starkare viner

Viner har blivit starkare de senaste decennierna – från ett medel på cirka 11,5% till 14-15%. Detta beror bland annat på nya tekniker och ny kunskap hos vinbönder och vinmakare. Men också på att efterfrågan blivit större.

Alkohol ger vad man brukar kalla "eldighet" i ett vin, men förstärker också smaken. Alkoholen ger vinet fyllighet och balanserar upp tanniner och syra. Man skulle kunna säga att vinet blir "lättare att tycka om", vilket gör att många viner som tillverkas för att säljas till den breda massan också har en högre alkoholhalt på kanske 14-15%.

Samtidigt har klimatförändringarna påverkat alkoholhalten i vinerna också, då varmare klimat innebär att druvorna mognar snabbare och därmed får en högre sockerhalt vilket leder till mer alkohol i vinerna.