Doftprofessorn: Människan har bättre luktsinne än vi tror.

När vi smakar på något känner vi människor lukt från två håll, vilket ofta ger oss en mer komplex luktbild än den som finns hos de flesta djur. Jonas Olofsson är forskare och har ett stort intresse för vårt luktsinne, som han menar är underskattat och mer intelligent än av många av oss inser.

– Många tror att vi människor ett har dåligt luktsinne, en vanföreställning som går långt tillbaka i tiden. Till och med Aristoteles pratade om hur dåligt människans luktsinne är jämfört med det hos andra djur, berättar Jonas Olofsson, forskare och författare till boken ”Det underskattade sinnet: Om människans okända förmåga att uppfatta dofter”, som släpps i augusti på bokförlaget Natur & Kultur.

Han förklarar att det numera finns forskning som kan jämföra hur känsligt människans luktsinne är i relation till andra djur. Då har det visat sig att människan har ett bättre luktsinne än de flesta.

– Vi har ett väldigt flexibelt luktsinne så att vi kan känna många olika lukter. Enklare djur kan vara specialiserade på något, till exempel en insekt som kan vara inriktad på någon feromonlukt. Vi människor är breda och har en enormt bra näsa, fortsätter han.

Foto: Sofia-Runarsdotter

Jonas Olofsson blev intresserad av doftsinnet när han jobbade på ålderdomshem.

Känner lukt från två håll

Människor kan också känna av doft både inifrån och utifrån. När vi tuggar på mat som vi har i munnen pumpar vi luft igenom svalget och ut genom näsan och kan på så sätt känna av matens doft. Det kallas för retronasal lukt, det vill säga lukt som kommer bakifrån och ut genom näsan.

– Men vi uppfattar det som smak, så den lukten beskriver vi som smak. Av den anledningen tror vi också att luktsinnet är tämligen oviktigt, säger Jonas Olofsson. Lukten som kommer in genom näsan kallas ortnasal.

– Balansen mellan ortonasalt och retronasalt är något som vinprovare är väl medvetna om, tillägger han.

Intresset började på ålderdomshem

Jonas Olofsson är professor i psykologi vid Stockholms universitet och utbildad kognitionsforskare. Kognition är läran om tänkandet i biologiska hjärnor och artificiell intelligens.

– Jag har alltså en tvärvetenskaplig utbildning i allt från filosofi till hjärnforskning och datavetenskap.

Boken som kommer ut i slutet av sommaren handlar om allt som har med lukt att göra. Från hjärnans utveckling och evolutionen till intelligens, tänkande och personlighet samt njutning och avsky.

"Det underskattade sinnet" av Jonas Olofsson kommer ut i augusti.

Forskaren började intressera sig för lukt när han arbetade på ett ålderdomshem. En del hade begynnande demenssjukdomar och han fick då lära sig att luktsinnet är en tidig markör för att diagnostisera demenssjukdom. Sedan dess har Jonas Olofsson intresserat sig för luktsinnet som ett annorlunda sätt att förstå människans hjärna och natur.

Hjärnan får en komplex doftbild

– I min bok har jag perspektivet att luktsinnet kan säga så mycket mer om oss än bara hur det går till när vi luktar.

Att kunna känna lukt från två håll gör att hjärnan får en mer komplex doftbild än om den bara skulle komma via näsan. Intressant är att vi tenderar beskriva lukten på olika sätt om den kommer via näsan eller svalget.

– När vi sniffar på något så beskriver vi ofta dem i fysiska termer, som att det till exempel doftar ros. Men när den kommer retronasalt så använder vi fler ord som har att göra med känslor – som att en doft är kittlande. Så vi tror att hjärnan har två olika sätt att bearbeta samma lukt på beroende om den kommer inifrån eller utifrån. Det gör att vi får en rikare upplevelse.

Hundar, som är kända för att ha extremt bra luktsinne, sniffar sig till exempel enbart fram ortonasalt.

Svårt träna upp näsan – men det går

Går det att träna upp sitt luktsinne?

– Det är helt klart så att luktsinnet kan stimuleras av träning och medveten träning. Det verkar ha en effekt på dem som har förlorat luktsinnet (vilket exempelvis drabbade många i samband med insjuknande i covid-19, reds anmärk). Men det går långsamt och många blir inte hjälpta. Ungefär en tredjedel av dem som tränar uppnår en förbättring.

Jonas Olofsson förklarar att de som redan har ett väl fungerande luktsinne kan bli avsevärt mycket bättre av träning eftersom de redan har infrastrukturen i hjärnan. Men att det då handlar om en intellektuell träning där man lär sig om jordmåner, färgnyanser i vinet och så vidare. – Träning är således sinnesorienterad, men också intellektuell och har med kunskaper att göra. Luktsinnet är ett väldigt intelligent sinne och öppet för associationer och tolkningar.

Att sätta namn på lukter, såsom man gör vid vinprovning, upplever många som svårt. För att bli en luktexpert handlar mycket av inlärningen just om det, att kombinera dofter med ord, att lära sig den så kallade nomenklaturen (termer och beteckningar som används inom ett område).

Foto: Sofia Runarsdotter

En del kan lyckas träna upp sitt luktsinne, men lång i från alla, menar psykologiprofessorn Jonas Olofsson.

Skillnaden mellan könen är liten

Det sägs ibland att kvinnor har bättre luktsinne än män, stämmer det?

– Det finns små skillnader till kvinnornas fördel. Men de är så små att på en individuell nivå kan man inte säga att en kvinna är bättre än en man.

Forskare menar att cirka trettio procent av luktsinnets biologi varierar mellan människor, det påverkar vår möjlighet att känna olika dofter. Jonas Olofsson förklarar att varför kvinnor ibland upplevs som bättre på att känna dofter nog snarare handlar om en kognitiv kapacitet för lukter, och inte om att de har känsligare näsor. Kvinnor är ofta lite mer socialiserade på doftande produkter och skönhetsprodukter och har i genomsnitt en bättre verbal förmåga än män.

– Det handlar alltså mer om ett sätt att tänka kring lukter och att de präglas av den personliga relevansen som de har i ens liv.

Innan vi avslutar intervjun vill Jonas Olofsson än en gång påpeka vikten av luktsinnet. I boken berättar han att majoriteten som tillfrågas vilket sinne de skulle avstå ifrån om de måste välja bort ett svarar luktsinnet.

– Men om vi inte hade luktsinnet skulle vi inte känna smak.

Han uppmanar mig att hålla för näsan då jag precis har avslöjat att jag har en bit choklad i munnen

– Då känner du inte smak, eller hur? När man pratar om det på det sättet så förstår folk hur besvärligt det skulle vara att inte ha ett luktsinne. Att aldrig känna smaken av choklad, jordgubbe eller vin. Kaffet skulle vara som varmt, blaskigt vatten, och du skulle inte känna skillnaden på senap eller ketchup. Att vara utan luktsinne är ett dolt handikapp, som många har drabbats av. Särskilt de senaste åren, avslutar han.