Vad är kvalitet gällande dryck?

folk o folk ger dig tipsen hur man bäst bedömer kvalitet i vin och sprit.

En guldstjärna

Dryckesexperten Mats ger tips på hur du bedömer en drycks kvalitet med hjälp av fyra faktorer.

Kvalitet bygger på fyra hörnstenar; balans, komplexitet, smaklängd och intensitet. Ju mer drycken har av dessa komponenter desto högre kvalitet har den. De fyra kvalitetsfaktorerna kan inte bara användas på vin och sprit, utan på mer eller mindre alla drycker.

Om vi börjar med balans, så innebär det att ingen av dryckens komponenter sticker ut så mycket att det gör helhetsintrycket obalanserat. Ett vin kan exempelvis kännas eldigt eller spritigt om det har en hög alkohol som inte bärs upp varken av fruktighet eller smakextrakt. Det är exempelvis vanligt i enklare varianter av Zinfandel och i mindre välgjorda röda viner på torkade druvor. Även i en spritsort eller i öl kan alkoholen ta över så mycket att den känns både aggressiv och obalanserad. Alla faktorer i drycken kan skapa obalans som syrlighet, sötma, strävhet, bitterhet eller fatkaraktär. Dock kan en obalans i viner försvinna vid ytterligare lagring. Det kan exempelvis vara så att strävheten behöver rundas av eller att fatkaraktären ännu inte är helt integrerad i vinet.

Vad det gäller komplexitet så hör det definitivt ihop med kvalitet. Enkla drycker har inte så många nyanser medan högklassiga har en mycket större nyansrikedom. Vad det gäller enkla viner kanske man kan hitta ett par doft och smakassociationer medan en ädel dryck bjuder på en hel palett. Då kan man förnöjsamt utforska vinets alla beståndsdelar under en lång tid, och ändå fortsätter nya intressanta aromer att dyka upp.

Ken Forrester The FMC

520,00 kr


Chenin blanc-vinet Ken Forrester The FMC 2020 har en en intensiv och nyanserad doft med inslag av honung, bakade äpplen, torkad aprikos, kryddor och brioche. Smaken presenterar en bred palett av honung, honungsmelon, bakade äpplen, fat, kanderade apelsinskal, kryddor och vanilj.

Smaklängden är en av de viktigaste kvalitetsfaktorerna och det är ingen tvekan om att skillnaden mellan enkla och högklassiga drycker är mycket stor. Ett enkelt vin kan ha hyggligt mycket smak, men den försvinner lika snabbt som en avlöning, medan eftersmaken i ett storartat vin klingar ut under lång tid.

Jacopo Poli Grappa Barili di Sassicaia

799,00 kr


Som ett exempel på exceptionell smaklängd vill jag faktiskt föra fram en Grappa av producenten Jacopo Poli. Den har både en smaklängd och intensitet som få spritsorter ens kommer i närheten av. Och det gör ju inte saken sämre att den även inbringar mycket höga poäng vad det gäller balans och komplexitet.

Jacopo Poli Grappa Barili di Sassicaia har en kryddig och komplex doft av halm, kakao, russin, lakrits och fat. Stor, fyllig och kraftig smak av kryddor, torkad frukt och fat. Välbalanserat och mycket långt och intensivt avslut.

Avslutningsvis skall vi beröra intensitet som en viktig kvalitetsfaktor. Ett vin eller annan dryck som har en hög smakintensitet har helt enkelt ett högt innehåll av smak och aromämnen. Vad det gäller vin är skördeuttaget viktigt för hur hög smakkoncentration man får i slutändan. Tar man ut väldigt stora skördeuttag per vinranka får man enkla viner med lite smakintensitet och det motsatta om man begränsar skördeuttagen. Det är vanligt att viner med hög smakintensitet upplevs som lite kraftigare, men det finns även lättare och eleganta vinstilar som ändå har mycket hög smakintensitet. Ett bra exempel på det är välgjorda viner av druvan Pinot Noir.

Gustave Lorentz Pinot Noir La Limite

509,00 kr


Doften i Gustave Lorentz Pinot Noir La Limite är uttrycksfull och nyansera med inslag av röda bär, mörka körsbär, fat, kryddor och lagerblad. Smaken är nyanserad med bra syra samt fina inslag av röda bär, mörka körsbär, fat och kryddor.

Illustration som visar de fyra grundstenarna för en drycks kvalitet

Om man använder sig av dessa 4 hörnstenar av kvalitet blir det mycket lättare att en göra en adekvat kvalitetsbedömning. Om man vill kan man också använda sig av olika poängsystem för att gradera kvaliteten. Det finns alla möjliga varianter där fem, sex, tjugo eller 100 poäng är högst på skalan. Det är dock mycket svårt att bortse från personlig smak när man skall bedöma kvalitet. Därför gäller det att exempelvis hitta vinjournalister vars preferenser liknar dina egna så mycket som möjligt.

När Saint-Emilion slottet Château Pavie lanserade årgång 2003 delades världens vinkritiker i två tydliga läger. På den ena sidan fanns en av världens mest mäktiga vinkritiker Robert Parker som är mycket förtjust i kraftfulla och koncentrerade viner. Han gav vinet initialt 96 (av max 100) och vid ett senare provningstillfälle hela 99 av 100 poäng. På den andra sidan fanns exempelvis vinkritikern Jancis Robinson som bedömde vinet som löjligt obalanserat, men toner av portvin och övermogna frukter och gav vinet 12 poäng (av max 20). Det är ingen tvekan om att dessa två vinkritiker är mycket duktiga vinprovare, men det är slående hur olika de bedömer och värderar vinets egenskaper. I det här fallet verkar det som Jancis Robinson har typicitet, det vill säga ett samband mellan ursprung och karaktär, som en viktig kvalitetsfaktor. Det är nämligen ingen tvekan om att vinet från det varma året inte alls är typiskt för en röd Bordeaux.