Därför ska du ge dricks! | folk o folk

Därför ska du ge dricks!

Dricks är ett laddat ämne. Varför ska vi som gäster ge några extra tior till personalen på krogen när vi inte gör det när vi åker taxi, går på kafé eller klipper oss? Viggo ger en historisk återblick och argumenterar för dricksens existens.

Servitör med tallrikar

Jag har en gång gett dricks till personalen på Pressbyrån på Malmö centralstation och de blev helt chockade. Jag har hört att massörer ibland får dricks när de gör ett riktigt bra jobb men det kan vara en skröna. När det kommer till krogen tycker jag att du ska ge dricks. Varför jag är av den åsikten kan du läsa på slutet men först lite historik.

Dricks har funnits sedan 1900-talets början och då var det livsnödvändigt för personalens överlevnad. Städpersonal på hotell och krogar förväntades jobba gratis och ofta skulle de även ha med sin egen utrustning. Kockar fick uselt betalt och deras lön drygades ut med dricks. Samma sak för serveringspersonal. 1938 skedde en revolution när serveringsavgiften dök upp på notan och gjorde att personalen fick riktig lön. Den posten försvann 50 år senare och bakades in i mat- och dryckespriset. På 80-talet borde alltså dricksen ha försvunnit, men istället blev det tvärtom. Tidsandan på 80-talet var show off och rejält med dricks blev ett sätt att visa status. Dricks, rejäla axelvaddar och en röd Porsche cabriolet är tre fenomen som hör denna epok till. Under samma årtionde började svenskar resa över Atlanten och i New York är det fortfarande lag på att ge dricks utom när du är sjukt missnöjd med både service och mat. I USA ska du dricksa skatten på notan gånger två om du inte vill bli utskälld av personalen. Ungefär 20 procent extra alltså. I Sverige finns inga sådana regler, men en anledning att ge dricks är att du framstår som världsvan.

Det är inte bara gästerna som tycker att dricks är ett laddat ämne. Många krögare tycker också att dricks är problematiskt. Dricksen är ju en gåva från gästerna till personalen och förr när vi betalade våra krognotor med kontanter skedde hanteringen av dricks utanför krogarnas kassasystem. Men idag när bara 1,5 procent av BNP sker i sedlar och alla betalar med kort landar även dricksen på krögarens bankkonto, även om pengarna är personalens. Enligt skattemyndigheterna är dricks en form av lön och ska tas upp i den årliga deklarationen av den som får dricksen, men alla vet att det sällan sker. Varför Magdalena Andersson ser genom fingrarna i detta fall är inte lätt att veta.

En del krögare, exempelvis Boulebar som vi skrev om här på folk o folk för några veckor sedan, tillåter inte dricks i systemet och gör att du som gäst alltid vet vad det kostar. Henrik Kruse är vd på Boulebar och säger: “Vi fattade det här beslutet för 3-4 år sedan. Det var en lång diskussion bakom. Dricks luggar systemet på två håll. Dels eftersom krögarna kan hålla lägre lön och betala mindre i skatt, dels eftersom ytterst få skattar för sin dricks. De gäster som verkligen vill betala dricks får göra det, men då går pengarna till bolaget och sedan har vi en vinstdelning där tio procent av vinsten går tillbaka till personalen. Men vi tycker inte att andra krögare som tillåter dricks gör fel och jag betalar själv dricks när jag går på krogen… “.

Jag ser dricks som en slags olja i systemet och jag vill vara en person som ger dricks. Varför? För att jag får bättre service. Dricks gör att professionalitet och service på en krog är på topp. Jag tycker också att dricks är en slags motrörelse i en värld där allting kontrolleras av någon annan långt borta. Dricks gör att krogpersonalen är på tårna och aldrig glömmer bort att det är gästerna som äger krogen. Är du missnöjd på krogen så tycker jag att du ska försöka förklara varför för personalen så lugnt och värdigt som möjligt. Är du nöjd så är 10 procent dricks en rimlig summa för att visa din uppskattning. Min podcast-vän Katarina Gospic tycker att dricks är ungefär som att ge blommor till personalen. Jag kan bara hålla med.

Drostdy-Hof Chardonnay Fairtrade
Art.Nr: 12076 — 87,00 kr
Vitt vin

Drostdy-Hof Chardonnay Fairtrade

Systembolagsnummer: 12076

Om du vill göra gott utöver att dricksa så kan du satsa på att köpa viner med Fairtrade-märkning, såsom det här Chardonnay-vinet från Drostdy-Hof!

Vinet har en ungdomligt frisk och generöst fruktig doft av mogen citrus, persika och tropisk frukt samt en lätt välbalanserad fatton. Torr, medelfyllig smak med inslag av tropisk frukt, citrus, stenfrukt, vanilj och kryddiga fat. En uppfriskande syrlighet och ett fruktigt avslut.

Kategori

Relaterat Innehåll