5 myter om rosévin det är dags att sluta tro på.

Inför sommarsäsongen längtar många till rosépremiär på en uteservering i solen – men inte lika många skulle nog kalla sig rosévinsdrickare. Hur kommer det sig? Kanske är det våra fördomar kring rosé som gör att just det vinet blivit inklämt i en så liten roll i vår dryckeskultur.

Trots att det säljs alltmer rosé kring sommarhalvåret finns det nämligen flera missuppfattningar kring just rosévin – som säkerligen bidrar till hur vi dricker det. Här nedan slår vi hål på några av de vanligaste myterna kring rosévin.

5 myter om rosévin:

1. "Rosé är vitt och rött vin blandat"

Ja, den här gamla dängan är det lika bra att vi reder ut direkt. Nej, rosévin är inte en blandning av rött och vitt vin, det är en helt egen genre av vin. Den rosa färgen kommer sig av att det är ett vitt vin som gjorts med blå druvor (eller en blandning av gröna och blå). När druvmusten får ligga med druvskalen en kortare period får vinet inte bara en rosa nyans utan också tanniner och struktur. När du gör ett rött vin kan skalen ligga ihop med druvmusten i flera dagar, men vid tillverkning av rosévin handlar det oftast om max 24 timmar.

Dock finns ett undantag: Champagne. Där är det tillåtet att blanda vitt vin med rött för att få roséchampagne. I övriga Europa är detta förbjudet.

2. "Rosévin passar inte till mat"

Många ser rosévin som ett "pratvin" och inte ett matvin. Men det är synd för rosévinets karaktär passar alldeles ypperligt till flertalet maträtter. Och olika roséviner passar till olika sorters mat. Exempelvis kan ett mörkare rosévin gå fint ihop med grillad fisk medan ljusare roséviner passar den vegetariska salladen eller en paella.

3. "Rosé dricker man bara på sommaren"

Varför skulle rosévin inte gå att dricka på vintern? Här är det nog våra egna associationer som spökar igen. Det är faktiskt inte så att rosé smakar bättre ihop med sol och värme - det smakar precis likadant året om.

Vilket vin som passar när beror snarare på vad du själv tycker om och känner för. Som vi nämnde tidigare passar rosévin ypperligt till en lättare paella, och det kan man ju äta året om.

4. "Ljust rosévin är finare än mörkt"

Om rosévinet är blekt rosatonat eller mörkt cerise beror inte på kvaliteten på vinet, utan på hur vinmakaren velat ha det. Hur mycket färg vinet får av skalkontakten skiljer sig åt mellan olika blå druvor, och som vi tidigare nämnt hur länge druvmusten får ligga tillsammans med skalen. Ljust rosévin kan vara gjort med mindre andel blå druvor eller knappt haft någon skalkontakt alls.

5. "Rosévin har lägre kvalitet än röda och vita viner"

Inte heller detta påstående har någon förankring i verkligheten. Det finns både röda, vita och rosa viner av hög och låg kvalitet. Det är många faktorer som påverkar om ett vin är av god kvalitet eller ej, som jordmånen, druvkvaliteten, vinifieringsprocessen och lagringen bland annat.

Många roséviner görs med höga krav på tillverkning, råvaror, doft och smak. Inte minst franska Provence är känt för att vara hem åt högkvalitativa och eleganta roséviner.