Varför är det så stora prisskillnader? Dryckesexperten Mats förklarar skillnaden mellan Champagne, Cava, Crémant, Prosecco och andra typer av mousserande viner - så kallade "bubbel"..
Vad är det för skillnad på Cava och Prosecco egentligen? Intresset för bubbel är stort men det kan vara svårt att hitta rätt i det stora utbudet av mousserande viner. folk o folks vinexpert Mats Claësson blir din vägvisare och berättar skillnaden på Prosecco, Cava, Champagne, Crèmant och andra bubbel.
Bubbel har blivit mer och mer populärt under de senaste åren och är inte bara något vi dricker när vi ska fira något speciellt. Denna globala trend har pågått under många år och produktionen av mousserande viner har ökat med 57% sedan 2002. Den årliga produktionen är nu uppe i cirka 2,5 miljarder flaskor per år. I Sverige står de mousserande vinerna som Cava och Prosecco för lite över 10 procent (2021) av den totala vinkonsumtionen och det är några tiondelar högre än den globala andelen.
Prosecco är egentligen namnet på en grön druvsort, men från 2009 har det blivit namnet på ett vin som måste komma från ett specifikt geografiskt område som ligger i italienska Venetien och Friuli. Så man har nu istället börjat använda det äldre namnet Glera på själva druvsorten.
Det finns två DOC-appellationer i området - Prosecco DOC och Prosecco di Treviso DOC - samt fyra av den högre ursprungsbeteckningen DOCG: Asolo, Cartizze, Rive och Conegliano Valdobbiadene. Här produceras det en mindre del stilla och pärlande viner men den stora framgångssagan är helt klart det mousserande vinet.
Prosecco framställs enligt tankjäsningsmetoden. Det innebär att man tillsätter jäst och socker i sluten trycktank vilket genererar ett torrt vitt vin. Kolsyran skapas under den andra jäsningen vilket gör det till ett mousserande vin - Prosecco.
Tankjäsning är en snabb och effektiv metod som inte kräver lagring vilket ger stora konkurrensfördelar mot exempelvis de spanska cava-vinerna, som har samma prisklass i både Sverige och internationellt sett.
Prosecco som ”budgetbubbel” fick en knuff framåt under finanskrisen i Europa och USA i slutet av 2008. Vid 2010 hade Proseccon passerat Champagnens försäljningsvolymer i många viktiga konsumtionsländer. Om vi tittar på försäljningssiffrorna från 2021 så såldes det drygt 700 miljoner flaskor Prosecco, att jämföra med Champagne som kom upp till 322 miljoner och Cava 252 miljoner.
Namnet Champagne får endast användas på vin från det geografiska distriktet Champagne i norra Frankrike, allt annat är mousserande vin. I Champagne tillverkas världens främsta mousserande viner. Men det finns naturligtvis även många högklassiga viner från andra områden och länder. Champagne är Frankrikes nordligaste vinområde och det kalla klimatet samt den mycket krit- och kalkrika jorden får fram lätta viner med mycket hög syra - en idealisk bas för mousserande vin.
I Champagne är tre druvor som dominerar helt (99,7%). De blå druvorna Pinot Noir och Pinot Meunier, samt den gröna Chardonnay. De olika druvsorterna vinifieras separat men kan blandas tillsammas med druvor från olika områden till en cuvée. På grund av denna procedur kan varje Champagne-hus skapa sin unika stil.
Champagne produceras enligt den traditionella metoden, tidigare kallad Champagne-metoden. Det innebär att den andra jäsningen som skapar kolsyran sker i flaskan.
Efter avslutad jäsning lagras vinet tillsammans med den döda jästen. Lagringstiden varierar från minst 15 månader (standardchampagne) till flera år för årgångs- och prestigechampagne (minst 36 månader).
Efter lagring ska den fällning som skapades vid den andra jäsningen avlägsnas. Först måste den lättflyktiga jästfällningen fås ner i flaskhalsen. Det sker idag främst maskinellt i stora stålställningar som kallas gyropalettes. Man avlägsnar sedan jästfällningen genom att flaskhalsarna fryses ned, korken tas bort och isklumpen med fällningen flyger ut. I detta skede justeras sockerhalten innan vinet får kork, grimma, etikett och övrig utstyrsel.
Den traditionella tillverkningsmetodmetoden ger de överlägset bästa mousserande vinerna både i Champagne och i andra områden.
Cava tillverkas liksom Champagne genom den traditionella metoden med en andra jäsning på flaska. Spaniens svar på Champagne presenterades för första gången 1868 på en vintävling i Barcelona då tre producenter presenterade mousserande vin på klassiska Champagnedruvor odlade i Spanien. Josep Raventós Fatjó reste till Champagne i slutet av 1800-talet för att studera tillverkningsmetoder.
Han återvände till Katalonien och 1872 blev han den första som tillverkade ett flaskjäst vin på de spanska druvsorterna Parellada, Macabeo och Xarel-lo. Han var också först med att tillverka flaskjästa mousserande viner i större skala och 1872 brukar därför räknas som startåret för cava.
Ordet "Cava" betyder helt enkelt källare och 1966 fastslogs det juridiskt att alla spanska mousserande viner som tillverkas enligt den traditionella metoden kunde använda beteckningen. Men när Spanien anslöt till EU krävdes det ett specifikt geografiskt ursprung och detta löste spanjorerna genom att rätt och slätt ringa in alla områden där det fanns en Cavaproducent. Så nu finns det godkända Cava-områden i hela 159 kommuner som ligger i 10 olika provinser (totalt 33 903 hektar).
Det tillverkas bland annat Cava i Rioja, Navarra, Valencia och Zaragoza, men hela 90 procent av produktionen sker i Katalonien och Pénedés-distriktet. Det dröjde ända till 1974 innan exporten var så betydande att den började registreras, men redan på 1980-talet hade Cava blivit världens näst största ursprungsbeteckning för traditionellt tillverkat bubbel (Champagne var då fortfarande störst).
För att få kalla ett vin för Cava måste det komma från ett godkänt ursprungsområde och göras på någon eller flera av de tillåtna gröna druvsorterna Macabeo, Xarel-lo, Parellada, Chardonnay och Subirat parent, eller de blå druvorna Garnacha, Trepat, Pinot noir och Monastrell. Cava gjordes länge uteslutande på de spanska druvorna, men Chardonnay och Pinot noir, som är klassiska champagnedruvor, vinner mer och mer mark.
Rent kvalitetsmässigt är Xarel-lo den mest intressanta av de inhemska druvorna. Den har mest karaktär, ger fyllighet till det mousserande vinet och har en mycket bra lagringspotential.
Tillverkningen måste ske enligt den traditionella metoden och ska ha lagrats på sin jästfällning under minst 9 månader. Det finns även beteckningarna Reserva och Gran reserva och då måste de mousserande vinerna ha lagrats under minst 15 månader respektive 30 månader. Sedan 2014 finns även en vingårdsbetecknad Cava - Cava del Paraje Calificado som måste lagras minst 36 månader.
Crémant är i Frankrike en beteckning för mousserande vin som framställts enligt den traditionella metoden, det vill säga med den andra jäsningen på flaskan.
Det finns idag 8 ursprung för Crémantviner i Frankrike: Crèmant d´Alsace, Crémant de Bourgogne, Crémant de Die och från följande områden: Bordeaux, Jura, Savoie, Limoux, och Loire. De största är utan tvekan de från Alsace och Bourgogne. De olika Crémantvinerna har med få undantag likvärdiga regler vad det gäller skörd, tillverkning och lagring på jästfällningen. Det som skiljer mest är tillåtna druvsorter.
Méthode Cap Classique (MCC) är den sydafrikanska beteckningen för mousserande viner som är tillverkade enligt den traditionella metoden. Alla druvor är tillåtna med de mest framgångsrika använder sig av de klassiska Champagnedruvorna. Lagringen med jästfällningen är minst 9 månader (som kommer att öka till 12 månader från och med årgång 2021).
Ord som används för mousserande viner i tysktalande länder som Tyskland och Österrike. Mestadels är Sekt tillverkat enligt tankjäsningsmetoden precis som Prosecco, men det finns även mer ambitiösa producenter som gör viner enligt den traditionella metoden som i Champagne. Tyskland är för övrigt det land som konsumerar mest mousserande viner i världen. Man har en egen produktion av 350 miljoner flaskor som motsvarar hela 28 procent av landets totala vinproduktion.
Alta Langa innehar den högsta ursprungsbeteckning i Italien, DOCG och är ett mousserande vin från Piemonte. Drycken tillverkas enligt den traditionella metoden och vinet lagras i åtminstone 30 månader efter den andra jäsningen som sker i flaskan. Druvsorter som får användas till Alta Langa är pinot noir och chardonnay. Alta Langa DOCG kan vara både vita och rosa mousserande viner, och de måste vara med en årgång.
Det finns ett överflöd av mousserande viner från olika delar av världen. Förutom den traditionella metoden och tankjäsningsmetoden finns det även läskedrycksmetoden där kolsyra tillsätts ett färdigt, stilla vin. Ger normalt enkla mousserande viner.
Sedan har vi omtappningsmetoden som är en kombination mellan traditionell metod och tankjäsning. Andra jäsningen sker på stora flaskor. Efter jäsning och eventuell lagring överförs vinet till trycktankar, filtreras och tappas på nya flaskor. Kallas även transfermetoden.
Asti Spumantemetoden innebär att en kyld ojäst must, vanligen av druvan Muskat, jäses långsamt och under låg temperatur i trycktank. Metoden, som främst används i området Asti i italienska Piemonte, ger söta mousserande viner med låg alkoholhalt och framträdande karaktär från den aromatiska Muskatdruvan.
, eller Pétillant Naturel, är ett mousserande vin gjort enligt méthode-ancestral. Detta innebär att man inte tillsatt jäst och socker för att få till en andra jäsning på flaska och få ett mousserande vin. Istället har man buteljerat vinet innan det jäst klart och kolsyran bildas medan jäsningen slutförs på flaskan.
Linnéa har skapat två goda tilltugg till Prosecco-cocktails. Här är recept på läckra melon och getostspett!
Läs mer
Friterad zucchini med 3 sorters såser: vitlöksdipp, srirachadipp och tryffelmajjo. Prova även receptet på brynt, vispat smör på bröd eller kex.
Läs mer
Linnéa bjuder på ett smarrigt tilltugg till bubbel i form av filodegsrullar med fetaostfyllning och en ljuvlig vitlöksdipp. Servera rullarna med ett rosa bubbel från norra Italien.
Läs mer