Vin
Sprit
Cognac – vad är det för skillnad på VO, XO och VSOP.
Cognac delas in i kategorier utgående från ålder. Oskar Johansson berättar hur du lär dig uppskatta Cognac och vilka kännetecken de olika åldrarna har.
Läs mer »Cognac – kungen av avec.
Experten Örjan Westerlund ser till att du får alla svar på de frågor om cognac som du någonsin haft. Häng med!
Vad tänker du på om jag säger värmande, fruktig sprit efter maten? Antagligen är det cognac som dyker upp. Men vad är egentligen cognac? Varför smakar den ibland som gudars nektar och ibland mer åt flygbränsle? Och hur mycket nytta är det med att ha cognacskupor stora som guldfiskskålar med värmeljus under? Häng med här så har du snacket efter nästa lördagsmiddag!
En dryck du sett tusen och tusen gånger – på film, på krogen, hemma hos gamla släktingar och njutande vänner. En dryck med lång historia, faktiskt lika lång som destillationskonsten i Europa, då franska vinbönder började koka sprit av vin redan under medeltiden.
Vi tar oss till orten Cognac med flodbåt från Atlantkusten. Sakta stävar vi in i landet, med start söder om La Rochelle, där floden Charente mynnar ut invid den västfranska oststaden Rochefort. Färden går uppför den slingrande floden. Genom den flacka naturen passerar vi fält, marskland och vinodlingar. Väl framme några mil upp längs Charente, i distriktet med samma, namn hoppar vi i land i orten Cognac.
I lagstiftningen om drycken cognac delas Charente in i sex delar. Närmast staden ligger Grande Champagne och därnäst Petite Champagne, sedan Borderies, Fins Bois, Bon Bois och i en större omnejd Bois Ordinaries. Cognac blandad 50/50 av destillat från Grande och Petite Champagne kallas Cognac Fine Champagne. Ordet champagne kommer av romarnas ord för landområde. Det har i detta fall inget med bubbel att göra. Varje område har olika krav och kvaliteter. De ger destillat med olika finess och aktning hos kännare och hos dem som blandar cognacen.
Så, vad är cognac?
Cognac är destillat gjort med vindruvor som bas. Vanligast, hela 98% av råvaran, är druvan ugni blanc. Som bekant förekommer andra druvdestillat än cognac världen över, på nära håll armagnac och på andra håll kallade brandy, orujo och rakia.
Gemensamt ursprung kommer från holländarna. De ville slippa fylla lastfartygens innanmäten med ekfat som mest innehöll vatten. De började därför på 1400-talet helt sonika att kokade bort vattnet och fick bränt vin. Brandwijn. Andra tog efter. I engelska munnar smakade det gott och döptes till brandy, inte minst eftersom engelsmännen under lång tid dominerade konsumtionen av cognac.
Kanske ska vi nämna villfarelser där annan sprit får epitetet cognac. Lagligt sett får bara brandy, eller på svenska allmänt sagt konjak från Cognac kallas cognac. Ofta omnämns Xanté som päroncognac. Den är dock gjord på päronextrakt och socker, förvisso blandade med ung cognac. Den läckra fruktigheten till trots är Xanté varken cognac eller konjak, utan blott och bart en likör, om än med söt charm i både drinkar och till kaffet.
Hur dricker jag cognac?
Ofta syns och serveras cognac i kupor, stora eller små, med liten öppning och stor kupa. Det hör till att sitta vilsamt tillbakalutad i en bekväm soffa och snurra en kroppstempererad, fruktig cognac. Men måste det vara så? Nja, skulle jag säga.
Uppvärmning: Som med annan aromsprit – mörk rom, maltwhisky, calvados – finns en stor poäng i att få upp temperaturen för att frigöra de goda ångorna. Det görs bäst med din varma handflata som får omsluta glaset.
Glaset: Passande nog ligger ju en cognacskupa bra i handen för att omsluta och värma drycken. Mitt tips är dock att skippa de stora klassiska kuporna, och i stället använda vitvinsglas eller speciella cognacsglas som är högre, smalare och mer tulpanlika än de klassiska feta, hopsjunkna gubbkuporna. Skälet till denna rekommendation är att en stor, bred kupa med liten öppning har den oönskade effekten att samla alla alkoholångor rätt upp i din näsa då du tar en sipp. Ett mer avlångt glas, med större öppning, tillåter däremot ångorna att slippa ut. Kvar blir de fruktiga aromer som du egentligen är ute efter.
Nektar eller flygbränsle?
Som all ung sprit är ung cognac eldig och livlig i doft och smak. En cognac märkt VS eller VO är utmärkt då du gör drinkar, bakar eller lagar mat. Det ger druvighet, friska frukttoner och låg beska. Cognac som lagrats längre blir mörkare, mjukare och får stramare eftersmak. Samtidigt tilltar vaniljtoner och smörighet från ekfaten. Står det VSOP eller XO på etiketten blir den mer av en upplevelse för fåtöljen efter julmiddagen.
Visst finns det norsk cognac!
I början av förra seklet förälskade sig några norrmän i cognac. Utan egna odlingar, men med hjärta bultande för drycken blandade de välvalda fat och sålde. Med god känsla för urval och blandning blev Larsen och Braastad försäljningssuccéer både hemma i Norge och i andra länder. Här är ett par tips ur deras sortiment:
Braastad VSOP
421,00 kr
Braastad VSOP är en cognac med druvig smak och fatkaraktär. Den har även inslag av röda äpplen, apelsinskal, choklad samt hasselnötter.
Sazerac - lär dig mer om denna klassiska drink.
Sazerac är en av våra äldsta cocktails i old fashioned stil. Här får du veta mer om drinken, hur och varför den förändrats över tid och ett recept på drinken.
Läs mer »
Vit chokladtryffel med cognac och brynt smör.
En vit chokladtryffel med härliga kolatoner från det brynta smöret. En skvätt cognac i tryffeln bryter perfekt av mot allt det söta. Rulla gärna tryfflarna i rostad kokos, hackade hasselnötter eller varför inte lite florsocker.
Läs mer »
