Nya vinländer att hålla koll på – guide och vintips.

Länge har vi pratat om vinvärlden som "Gamla världen" och syftat på länder som Frankrike, Italien och Spanien, samt "Nya världen" som inkluderar USA, Sydafrika, Australien och Chile bland annat. Men de senaste åren har vinindustrin blommat upp i helt nya länder. Länder som kanske haft vinproduktion i tusentals år men som aldrig blivit riktigt kommersiella, som Georgien. Men även länder som faktiskt är rätt nya inom produktion av vin, som Kina.

Här listar vi några av dessa nya spännande länder när det kommer till viner när du känner för att vidga dina vyer. Vi börjar med några länder i Europa,

Hitta på sidan

Europa: Georgien · Moldavien · Israel · Rumänien · Bulgarien · Grekland · Kroatien · Slovenien · Slovakien · Ungern · Serbien.

Utanför Europa: Kina · Japan · Libanon · Mexiko · Kanada · Uruguay.

Vad räknas som "nya vinländer"?

Begreppet är pragmatiskt snarare än strikt. Vi använder det här om länder som inte tillhör vinvärldens etablerade kärna (Frankrike, Italien, Spanien, Tyskland) eller "Nya världen" (USA, Australien, Chile, Sydafrika, Argentina, Nya Zeeland), men som ändå producerar vin värt att upptäcka.

Inom denna grupp finns två tydliga undergrupper:

De antika – länder med flera tusen års vintradition som länge stått utanför den kommersiella vinkartan. Hit hör Georgien (cirka 8 000 år av vintillverkning), Grekland, Libanon och Israel.

De faktiskt nya – länder där modern vinindustri vuxit fram under de senaste decennierna. Hit hör Kina, Japan, Kanada, Mexiko och Uruguay.

Resten ligger någonstans mellan: gamla traditioner som länge varit dolda av politik, geografi eller marknad.

Georgien:

Vinproduktionens historia: Georgien har en av världens äldsta vintraditioner – arkeologer har hittat spår av vintillverkning i 8 000 år gamla lerkrus. Den traditionella metoden där druvmust jäser tillsammans med skal, kärnor och stjälkar i stora jordkrus kallade qvevri lever kvar än idag.

Mest odlade druvor: Kända druvor inkluderar Rkatsiteli (vit), Saperavi (röd), Kakhuri Mtsvane och Aleksandrouli. Saperavi är landets röda nationaldruva och Rkatsiteli den vita.

Vinregioner: Landet har fem officiella vinregioner – Kakheti, Imereti, Kartli, Racha–Lechkhumi och Kvemo Svaneti. Cirka 70 procent av all vinproduktion sker i Kakheti i öster.

Karaktär: Georgiska viner är kända för sin djupa färg, rika struktur och distinkta tanniner. Det är också Georgien som gett upphov till orangevinet i sin moderna form – ett vitt vin som jäst med skalen kvar och får en orange-bärnstensliknande färg, fylligare struktur och tydligare tanniner än vanliga vita viner. För dig som är nyfiken: läs mer i vår artikel om orangevin.

Passar till: Georgiska orangeviner och saperavi-baserade röda fungerar utmärkt till lammfärs, kryddiga grytor, hårdostar, lufttorkade charkuterier och rätter med valnötter eller granatäpple – smaker som ofta finns i georgiskt kök.

Vintips för dig som vill prova orangevin-stilen

Vi har idag inga georgiska viner i vårt sortiment, men för dig som vill upptäcka stilen som Georgien är känt för rekommenderar vi vårt orangevin från Portugal, gjort på samma princip – druvmusten har fått macerera med skalen i över 200 dagar.

Moldavien:

Vinproduktionens historia: Moldavien har en rik vintradition som går tillbaka flera tusen år. Landet är känt för sina mångfaldiga vinstilar och unika druvsorter.

Mest odlade druvor: Kända druvor inkluderar Rara Neagră, Fetească Albă, Fetească Neagră och Saperavi.

Karaktär: Moldaviska viner har en tendens att vara fruktiga och fräscha, med en balanserad syra och mjuka tanniner. Deras röda viner har ofta en intensiv färg och djupa smaker medan de vita vinerna är livliga och aromatiska.

Vintips från Moldavien:

Israel:

Vinproduktionens historia: Israel har en gammal vintradition som går tillbaka flera tusen år. Modern vinproduktion tog fart på 1800-talet och har sedan dess expanderat och utvecklats.

Mest odlade druvor: Kända druvor inkluderar cabernet sauvignon, merlot, syrah, chardonnay och sauvignon blanc.

Karaktär: Israels viner är kända för sin balans och komplexitet. Deras röda viner är ofta robusta och fruktiga medan deras vita viner har en uppfriskande syra och tydliga fruktiga toner.

Rumänien:

Vinproduktionens historia: Rumänien har en vintradition som sträcker sig över flera tusen år. Dess vinindustri har genomgått modernisering under senare år och producerar nu en mängd olika vinstilar.

Mest odlade druvor: Kända druvor inkluderar Fetească Neagră, Fetească Albă, merlot, cabernet sauvignon och pinot noir.

Karakteristika: Rumänska viner är kända för sin mångfald och komplexitet. Deras röda viner har en tendens att vara fruktiga och en medelhavsstil, medan de vita vinerna har en uppfriskande syra och blommiga aromer.

Vintips från Rumänien:

Bulgarien:

Vinproduktionens historia: Bulgarien har en vintradition som sträcker sig över flera tusen år. Landet har moderniserat sin vinindustri under de senaste årtiondena och producerar nu flertalet högkvalitativa viner.

Mest odlade druvor: Kända druvor inkluderar Mavrud, Melnik, Rubin, cabernet sauvignon och merlot.

Karaktär: Bulgariska viner är kända för sin struktur och komplexitet. Deras röda viner är ofta kraftfulla och kryddiga, medan deras vita viner har en uppfriskande syra och tydliga fruktiga toner.

Grekland:

Vinproduktionens historia: Grekland har en av världens äldsta vintraditioner som sträcker sig över flera tusen år. Landet producerar en mängd olika vinstilar med fokus på både inhemsk och internationell druvsorter.

Mest odlade druvor: Kända druvor inkluderar Assyrtiko, Agiorgitiko, Xinomavro, Moschofilero och Roditis.

Karakteristika: Grekiska viner är kända för sin friskhet och komplexitet. Deras vita viner har en tendens att vara mineraliska och uppfriskande medan deras röda viner är strukturerade och kryddiga.

Kroatien:

Vinproduktionens historia: Kroatien har en lång vintradition som sträcker sig tillbaka till antiken. Vinodling sker längs hela kusten och i inlandet, men två regioner sticker ut: Dalmatien längs Adriatiska havet i söder, känt för kraftfulla röda viner på Plavac Mali, och Istrien i nordväst, känt för aromatiska vita viner på Malvazija Istriana.

Mest odlade druvor: Kända druvor inkluderar Plavac Mali (röd, främst Dalmatien), Malvazija Istriana (vit, Istrien), Graševina (vit, vanligast i inlandet), Babić och Pošip. Plavac Mali är genetiskt nära släkt med italienska Primitivo och kaliforniska Zinfandel – samma druva med olika namn och uttryck.

Karaktär: Kroatiens viner är kända för sin mångfald. De röda har ofta en intensiv färg och robust struktur medan de vita är friska och aromatiska.

Passar till: Plavac Mali går utmärkt till grillat lamm, ankbröst och hårdostar. Malvazija Istriana är ett naturligt val till skaldjur, fisk i citronsås, tryffelpasta (Istrien är ett av Europas tryffelländer) och prosciutto.

Vintips för dig som vill prova kroatisk druvgenetik och fatlagring

Vi har idag inga kroatiska viner i vårt sortiment, men för dig som vill smaka något med kroatisk koppling rekommenderar vi nedanstående italienska primitivo, som dels är samma druva som Plavac Mali, dels lagras i fat av ek från Slavonien i Kroatien.

Slovenien:

Vinproduktionens historia: Även Slovenien har en lång vintradition som sträcker sig tillbaka till antiken. Landet producerar en mängd olika vinstilar med fokus på både inhemsk och internationell druvsorter.

Mest odlade druvor: Kända druvor inkluderar rebula, sauvignon blanc, chardonnay, pinot gris och blaufränkisch.

Karaktär: Slovenska viner är kända för elegans och balans. Deras vita viner har en tendens att vara fräscha och mineraliska medan deras röda viner är eleganta och komplexa.

Slovakien:

Vinproduktionens historia: Också Slovakien har en vintradition som sträcker sig tillbaka till antiken. Landet producerar en mängd olika vinstilar med fokus på både inhemska och internationella druvsorter.

Mest odlade druvor: Kända druvor inkluderar grüner veltliner, riesling, Frankovka, Alibernet och Devin.

Karaktär: Slovakiska viner är kända för sin friskhet och renhet. Deras vita viner har en tendens att vara uppfriskande och aromatiska medan deras röda viner är strukturerade och balanserade.

Ungern:

Vinproduktionens historia: Ungern har en av Europas äldsta vintraditioner som sträcker sig tillbaka över 2.000 år. Landet är känt för sina söta viner såväl som sina torra viner och producerar en mängd olika vinstilar.

Mest odlade druvor: Kända druvor inkluderar furmint, Hárslevelű, Kékfrankos, Kadarka och zweigelt.

Karaktär: Ungerska viner är kända för sin komplexitet och koncentration. Deras söta viner har ofta en rik honungsliknande sötma medan deras torra viner har en uppfriskande syra och tydliga fruktiga toner.

Vintips från Ungern:

Serbien:

Vinproduktionens historia: Serbien har en lång vintradition som började redan under antiken. Landet producerar en mängd olika vinstilar med fokus på både inhemsk och internationell druvsorter.

Mest odlade druvor: Kända druvor inkluderar Prokupac, Tamjanika, Smederevka, chardonnay och cabernet sauvignon.

Karaktär: Serbiska viner är kända för sin struktur och intensitet. Deras röda viner har en tendens att vara kraftfulla och kryddiga medan deras vita viner är friska och livliga.

Dessa länder har alla sina egna unika vintraditioner och produktionstekniker som resulterar i en mångfald av vinstilar och smaker som speglar deras unika klimat och geografi. Deras viner har gradvis börjat få erkännande på den internationella marknaden för sin kvalitet och mångfald.

Växande vinländer utanför Europa:

Kina:

Vinproduktionens historia: Vinproduktion i Kina har en historia som sträcker sig tillbaka flera tusen år, men vin gjort på druvor har länge överskuggats av exempelvis risvin (sake) och starkare drycken Baiju. Den moderna vinindustrin har dock fått fart under de senaste årtiondena sedan 1980-talet med betydande investeringar och experimenterande med olika druvor och tekniker.

Mest odlade druvor: Kända druvor inkluderar cabernet sauvignon, merlot, cabernet gernischt, chardonnay och riesling.

Karaktär: Kinesiska viner visar en spännande blandning av moderna och traditionella vinstilar. Deras röda viner har en tendens att vara kraftfulla och fruktiga medan deras vita viner har en uppfriskande syra och tydliga fruktiga toner.

Japan:

Vinproduktionens historia: Vintillverkning i Japan har en historia som sträcker sig tillbaka flera hundra år, men man har inte odlat egna druvor här för vinproduktion på större skalan innan andra halvan av 1900-talet. Idag produceras här flera olika vinstilar.

Mest odlade druvor: Kända druvor inkluderar Koshu, Muscat Bailey A, cabernet sauvignon, merlot och chardonnay.

Karaktär: Japanska viner är kända för sin elegans och finess. Deras vita viner har en tendens att vara lätta och delikata medan deras röda viner är strukturerade och balanserade.

Libanon:

Vinproduktionens historia: Vinodling i Libanon har anor från antiken. Modern vinproduktion tog fart på 1800-talet, och landet är känt för sina unika vinstilar och inhemska druvsorter.

Mest odlade druvor: Kända druvor inkluderar cabernet sauvignon, cinsault, carignan, merwah och obeidy.

Karaktär: Libanesiska viner är kända för sin komplexitet och unika karaktär. Deras röda viner har en tendens att vara kraftfulla och kryddiga medan deras vita viner är friska och aromatiska.

Mexiko:

Vinproduktionens historia: Det har funnits vinodlingar i Mexiko ända sedan spanska kolonialtiden. Landet producerar en mängd olika vinstilar med fokus på både inhemska och internationell druvsorter.

Mest odlade druvor: Kända druvor inkluderar tempranillo, cabernet sauvignon, nebbiolo, malbec och chardonnay.

Karaktär: Mexikanska viner är kända för sin fruktighet och livlighet. Deras röda viner har en tendens att vara mjuka och fruktiga medan deras vita viner är uppfriskande och balanserade.

Kanada:

Vinproduktionens historia: Vinodling i Kanada har expanderat betydligt under de senaste årtiondena. Landet producerar en mängd olika vinstilar med fokus på både inhemska och internationell druvsorter.

Mest odlade druvor: Kända druvor inkluderar riesling, chardonnay, pinot noir, cabernet franc och Icewine-stilar av druvor som vidal och riesling.

Karaktär: Kanadensiska viner är kända för sin friskhet och elegans. Deras vita viner har en tendens att vara aromatiska och uppfriskande medan deras röda viner är eleganta och delikata.

Uruguay:

Vinproduktionens historia: Vinodling i Uruguay har anor från spanska kolonialtiden. Landet är känt för sitt fokus på tannatdruvan och producerar även andra internationella druvsorter.

Mest odlade druvor: Kända druvor inkluderar tannat, merlot, cabernet sauvignon, sauvignon blanc och albariño.

Karaktär: Uruguayanska viner är kända för sin struktur och intensitet. Deras tannatviner är ofta kraftfulla och tanninrika medan deras vita viner är fräscha och fruktiga.